”Diabetes och ADHD blir som ett inbördeskrig i mig, de slåss och förstärker varandra!”
Psykiatriska sjukdomar är tre gånger vanligare bland unga med diabetes typ 1 än bland friska jämnåriga (1). En ökad frekvens av neuropsykiatriska sjukdomar ses redan 6 månader efter diabetesdebut, men också senare (2). Dessutom är utagerande beteende vid diabetesdebut kopplat till dålig metabol kontroll senare (1).
Milda kognitiva problem har nyligen beskrivits som en vanlig långtidskomplikation av diabetes typ 1 (3, 4).
 
Exekutiva funktioner är en typ av kognitiv funktion som innefattar planeringsförmåga, uppmärksamhet, impulskontroll, mental flexibilitet, intern reflektion, problemlösningsförmåga och arbetsminne. Exekutiva funktionsproblem förekommer vid ADHD, men också vid autism och depression.
 
Modern diabetesegenvård är kognitivt krävande och förutsätter goda exekutiva förmågor. Mot bakgrund av detta är det olyckligt att psykiatriska och kognitiva problem är vanligt förekommande bland patienter med diabetes typ 1.
 
I egna studier av barn och ungdomar med diabetes typ 1 noterades att milda exekutiva problem, klara inlärningsproblem och klara minnesproblem var kopplade till högt HbA1c (>73 mmol/mol) (5). Självskattade milda exekutiva problem var dessutom vanligare bland flickor, emedan föräldrar såg pojkarnas problem (6). Ungdomar med exekutiva problem var också mindre fysiskt aktiva än ungdomar utan exekutiva problem. Bland de patienter, vars föräldrar rapporterade förekomst av exekutiva problem hos ungdomen, var det också vanligare med många mottagningsbesök, men det var ändå vanligare med HbA1c >70 mmol/mol i denna grupp (6).
 
För personal som arbetar inom diabetesvården är det viktigt att ha kännedom om neuropsykiatriska problem och kognitiva problem. Förekomst av dessa behöver kartläggas, åtminstone bland patienter med sparsam metabol kontroll. Kartläggningen kan ske via validerade frågeformulär eller via en inriktad anamnes. Ett nära samarbete med psykiatrin eller annan utredande instans är viktig för att säkerställa att eventuell neuropsykiatrisk åkomma diagnostiseras och behandlas.
 
Patienter med neuropsykiatrisk samsjuklighet/kognitiva problem behöver frekvent kontakt med diabetesmottagningen. Vid mottagningsbesöken är det viktigt att hålla en tydlig struktur. Positiva aspekter i patientens egenvård behöver uppmärksammas och uppmuntras. Långa teoretiska resonemang och valsituationer bör undvikas. Konklusionerna i mottagningsbesöket sammanfattas gärna skriftligt.
 
Patienternas egenvård behöver ofta förenklas. Påminnelser både via tekniska hjälpmedel och från omgivningen kan behövas, som stöd för minnet. En arbetsterapeut kan hjälpa till att utforma kognitivt stöd utifrån patientens behov.
 
Fysisk aktivitet är betydelsefullt både vid diabetes och vid exekutiva problem. Studier visar dock att den fysiska aktivitetsnivån är låg bland patienter med diabetes och exekutiva problem (6). Dessa patienter behöver särskilt uppmuntras till fysisk aktivitet.
 
Sammanfattningsvis är det alltså vanligt med neuropsykiatriska och kognitiva problem bland patienter med diabetes typ 1. Sparsam metabol kontroll är prevalent bland patienter med denna samsjuklighet. Vårdpersonal behöver ha god kännedom om problemens existens och vården behöver anpassas efter individens kognitiva förmågor.
 
Northam EA, Matthews LK, Anderson PJ, Cameron FJ, Werther GA. Psychiatric morbidity and health outcome in Type 1 diabetes--perspectives from a prospective longitudinal study. Diabetic medicine : a journal of the British Diabetic Association. 2005;22(2):152-7. 
 
Butwicka A, Frisen L, Almqvist C, Zethelius B, Lichtenstein P. Risks of Psychiatric Disorders and Suicide Attempts in Children and Adolescents With Type 1 Diabetes: A Population-Based Cohort Study. Diabetes care. 2015.  Nunley KA, Rosano C, Ryan CM, Jennings JR, Aizenstein HJ, Zgibor JC, et al. Clinically Relevant Cognitive Impairment in Middle-Aged Adults With Childhood-Onset Type 1 Diabetes. Diabetes care. 2015;38(9):1768-76. 
 
Ryan CM, van Duinkerken E, Rosano C. Neurocognitive consequences of diabetes. The American psychologist. 2016;71(7):563-76. 
 
Nylander C, Toivonen H, Nasic S, Soderstrom U, Tindberg Y, Fernell E. Children and adolescents with type 1 diabetes and high HbA1c -- a neurodevelopmental perspective. Acta paediatrica (Oslo, Norway : 1992). 2013;102(4):410-5. 
 
Nylander C, Tindberg Y, Haas J, Swenne I, Torbjornsdotter T, Akesson K, et al. Self- and parent-reported executive problems in adolescents with type 1 diabetes are associated with poor metabolic control and low physical activity. Pediatric diabetes. 2017.
 
Charlotte Nylander,
Barn- och ungdomsläkare
Diplom och pris på Diabetesforum från Svensk Förening för Diabetologi för bästa föreläsning, Rising Star
 
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
FacebookTwitterLinkedinGoogle Bookmarks