Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tisdag den 6 juni 2017.
 
Publicering i Nature Communications i dag klockan 11:00. Artikeln nu synlig hos tidskriften efter viss fördröjning. 
 
Nyupptäckt sjukdomsmekanism för typ 2-diabetes
Nu presenteras en nyupptäckt mekanism bakom den minskade insulinproduktionen vid diabetes typ 2. I en artikel i Nature Communications beskriver forskare vid Sahlgrenska akademin hur insulinproducerande celler backar i sin utveckling, blir omogna, och inte fungerar som de ska. Ett fynd som öppnar för nya kliniska behandlingar.
 
– Om man kan påverka på cellnivå, och återställa kroppens egen sekundsnabba reglering, får man en bättre fininställning av blodsockret än vad insulinsprutor kan ge, säger Anders Rosengren, docent i metabol fysiologi, och verksam vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi och Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin vid Göteborgs universitet.
 
Det har länge varit känt att de insulinproducerande cellerna sviktar vid typ 2-diabetes. Kroppen får inte tillräckligt med insulin och blodsockret stiger.
 
En teori har gjort gällande att de insulinproducerande cellerna blir färre, en annan att deras funktion försämras.
 
Den nya förklaringen, som förenar de omdebatterade teorierna, går ut på att de insulinproducerande cellerna går tillbaka i utveckling och blir omogna. På så sätt minskar antalet funktionsdugliga celler.
 
Genen som driver
Med hjälp av 124 vävnadsprover, varav 41 från personer med diabetes typ 2, ringade forskarna in vilka genförändringar i cellerna som påverkade sjukdomsförloppet mest. En analys som Anders Rosengren beskriver med en bild från flygets värld.
 
– Alla flygplatser är förbundna i ett stort nätverk, men en störning på Frankfurts flygplats är mycket allvarligare än en störning i Göteborg. Vi letade upp hubbarna, nyckelgenerna, och de stora förbindelselänkarna. Av nästan 3 000 gener som var förändrade vid diabetes var 168 så kallade Frankfurtgener, och det var dem vi fokuserade på, säger han.
 
Den fortsatta analysen visade att genen SOX5, tidigare okänd i diabetessammanhang, påverkar sjukdomen.
– Om man artificiellt undertrycker och stänger av SOX5 så försämras funktionen hos de 168 generna och cellerna backar i mognadsgrad. Om man sedan tillför SOX5 skruvas de 168 generna upp och insulinförsättningen kan normaliseras, förklarar Anders Rosengren.
– Det var väldigt spännande att se. Det var nästan som en volymkontroll där mognadsgraden kunde dras upp och ner i de insulinproducerande cellerna.
 
Befintliga läkemedel
Läkemedel som återställer mognaden hos insulinproducerande celler är inte långt borta, menar Anders Rosengren. Troligen finns de redan i form av mediciner som används vid andra sjukdomar.
 
Samtidigt betonar han vikten av hälsosamma levnadsvanor vid diabetes typ 2. Den aktuella forskningen visar att SOX5 minskar om man äter onyttigt och rör sig för lite.
 
– Det är viktigt att inte dra alla över en kam. Vissa klarar sig länge trots ohälsosamma levnadsvanor, för andra tippar det över tidigare. Men oavsett genetiska förutsättningar har man en möjlighet att göra något år sin sjukdom, säger Anders Rosengren.
 
Läs artikeln i sin helhet utan lösenord i fulltext
 
ABSTRACT
Sox5 regulates beta-cell phenotype and is reduced in type 2 diabetes
A. S. Axelsson, T. Mahdi[...]A. H. Rosengren
 
Nature Communications 8, Article number: 15652 (2017)doi:10.1038/ncomms15652Download 
 
Type 2 diabetes (T2D) is characterized by insulin resistance and impaired insulin secretion, but the mechanisms underlying insulin secretion failure are not completely understood.
 
Here, we show that a set of co-expressed genes, which is enriched for genes with islet-selective open chromatin, is associated with T2D. These genes are perturbed in T2D and have a similar expression pattern to that of dedifferentiated islets.
 
We identify Sox5 as a regulator of the module. Sox5 knockdown induces gene expression changes similar to those observed in T2D and diabetic animals and has profound effects on insulin secretion, including reduced depolarization-evoked Ca2+-influx and β-cell exocytosis. SOX5 overexpression reverses the expression perturbations observed in a mouse model of T2D, increases the expression of key β-cell genes and improves glucose-stimulated insulin secretion in human islets from donors with T2D.
 
We suggest that human islets in T2D display changes reminiscent of dedifferentiation and highlight SOX5 as a regulator of β-cell phenotype and function.
 
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
 
 
FacebookTwitterLinkedinGoogle Bookmarks