Nydebuterad typ 1 diabetes lika vanlig hos vuxna som hos barn
 
Ett blodprov ger rätt diagnos.
Allt fler rapporter påvisar hur felaktig benämningen barn- och ungdomsdiabetes är. Den senaste kommer från universitetet i Exeter, Storbritannien, där forskarna har använt prover på blod, urin och saliv från en halv miljon medborgare vars hälsostatus följts i mer än 60 år.
 
Den stora kartläggningen visar att mer än 40 procent av alla typ 1 diabetiker insjuknar efter 30-årsdagen.
- Textböcker om diabetes och läkare säger att typ 1 diabetes är en sjukdom man får som barn men vår studie visar att det är lika vanligt att insjukna någon annan gång under livet.
 
När vi följde upp resultaten visade det sig att ungefär 50 procent av alla typ 1 diabetiker i början av sjukdomen var feldiagnosticerade som typ 2 diabetiker. Detta är ett bra bevis på att typ 1 inte betraktas som en sjukdom som kan debutera i vuxen ålder, säger Richard Oram vid universitetet i Exeter till nättidningen DiabetesPro SmartBrief.
 
Farligt fördröjd behandling
Tidigare forskning har visat att bland de som felaktigt fick diagnosen typ 2 diabetes dröjde det i genomsnitt ett år innan vården insåg misstaget och insulinbehandling inleddes.

- Underlåtenhet att känna igen att det är typ 1 diabetes och inte typ 2 och ge rätt behandling kan vara farligt för patienten då blodsockret snabbt kan bli väldigt högt, kommenterar Anders Hattersley vid Exeteruniversitetet.
 
Ett enkelt blodprov ger rätt diagnos
Både typ 1 och typ 2 diabetes har den gemensamma nämnaren att blodsockret är för högt. Skillnaden mellan de båda sjukdomarna är orsaken och den är lätt att undersöka. Vid typ 1 diabetes (och LADA) finns det autoantikroppar i blodet, det vill säga det är en autoimmun sjukdom där kroppens eget immunsystem angriper och dödar de insulinbildande betacellerna.

Vid typ 2 diabetes finns det inga autoantikroppar, orsaken är i stället en komplikation av försämrad utsöndring av insulin och ett motstånd mot insulinet i kroppens vävnader. Båda sjukdomarna ger mer eller mindre uttalad insulinbrist.
 
Text: Tord Ajanki www.diabetesportalen.se

 
 
Abstract finns på
 
Frequency and phenotype of type 1 diabetes in the first six decades of life: a cross-sectional, genetically stratified survival analysis from UK Biobank
Nicholas J Thomas, MRCP
,
Samuel E Jones, PhD
,
Michael N Weedon, PhD
,
Beverley M Shields, PhD
,
Richard A Oram, PhD†
,
Prof Andrew T Hattersley, DM†,Correspondence information about the author Prof Andrew T HattersleyEmail the author Prof Andrew T Hattersley
†Contributed equally
 
DOI: http://dx.doi.org/10.1016/S2213-8587(17)30362-5
|
Open access funded by Department of Health UK
Article Info
SummaryFull Text
Tables and FiguresReferencesSupplementary Material
Jump to SectionIntroductionMethodsResultsDiscussionSupplementary MaterialReferences
Summary
 
Background
Type 1 diabetes is typically considered a disease of children and young adults. Genetic susceptibility to young-onset type 1 diabetes is well defined and does not predispose to type 2 diabetes. It is not known how frequently genetic susceptibility to type 1 diabetes leads to a diagnosis of diabetes after age 30 years. We aimed to investigate the frequency and phenotype of type 1 diabetes resulting from high genetic susceptibility in the first six decades of life.
 
Methods
In this cross-sectional analysis, we used a type 1 diabetes genetic risk score based on 29 common variants to identify individuals of white European descent in UK Biobank in the half of the population with high or low genetic susceptibility to type 1 diabetes. We used Kaplan-Meier analysis to evaluate the number of cases of diabetes in both groups in the first six decades of life. We genetically defined type 1 diabetes as the additional cases of diabetes that occurred in the high genetic susceptibility group compared with the low genetic susceptibility group. All remaining cases were defined as type 2 diabetes. We assessed the clinical characteristics of the groups with genetically defined type 1 or type 2 diabetes.
 
Findings
13 250 (3·5%) of 379 511 white European individuals in UK Biobank had developed diabetes in the first six decades of life. 1286 more cases of diabetes were in the half of the population with high genetic susceptibility to type 1 diabetes than in the half of the population with low genetic susceptibility. These genetically defined cases of type 1 diabetes were distributed across all ages of diagnosis; 537 (42%) were in individuals diagnosed when aged 31–60 years, representing 4% (537/12 233) of all diabetes cases diagnosed after age 30 years. The clinical characteristics of the group diagnosed with type 1 diabetes when aged 31–60 years were similar to the clinical characteristics of the group diagnosed with type 1 diabetes when aged 30 years or younger. For individuals diagnosed with diabetes when aged 31–60 years, the clinical characteristics of type 1 diabetes differed from those of type 2 diabetes: they had a lower BMI (27·4 kg/m2 [95% CI 26·7–28·0] vs 32·4 kg/m2 [32·2–32·5]; p<0·0001), were more likely to use insulin in the first year after diagnosis (89% [476/537] vs 6% [648/11 696]; p<0·0001), and were more likely to have diabetic ketoacidosis (11% [61/537] vs 0·3% [30/11 696]; p<0·0001).
Interpretation
 
Genetic susceptibility to type 1 diabetes results in non-obesity-related, insulin-dependent diabetes, which presents throughout the first six decades of life. Our results highlight the difficulty of identifying type 1 diabetes after age 30 years because of the increasing background prevalence of type 2 diabetes. Failure to diagnose late-onset type 1 diabetes can have serious consequences because these patients rapidly develop insulin dependency.
 
Funding
Wellcome Trust and Diabetes UK.
 
Läs artikeln i sin helhet som pdf utan lösenord
 
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
FacebookTwitterLinkedinGoogle Bookmarks