I Sverige finns tre större fonder som stödjer diabetesforskning; Barndiabetesfonden stödjer forskning om typ 1 diabetes, Diabetesfonden all form av diabetes, och Diabetes Wellness all form av diabetes. Observera att alla tre följer reglerna från Svensk Insamlingskontroll, där det för att ha ett 90-konto bl a krävs att minst 75% av de totala intäkterna skall gå till ändamålet utan oskäliga kostnader (högst 25%). Vad respektive organisations ändamål är specificeras nedan.

Som ni ser nedan så ger Diabetes Wellness avsevärt mycket mindre tillbaka till forskningen procentuellt, observera att detta inte är något olagligt utan de har i sina ändamål med ”information” och under detta går en hel del olika saker, bl a direktutskick, vad jag kallar ”tiggarbrev”, men även utskick med diverse gratisprodukter. Att en så stor del handlar om detta är säkerligen anledningen till att de får in mycket mer än de två övriga, det är då lätt att fråga varför de andra två inte gör likadant? Är inte ändamålen skrivna så från början att detta möjliggörs går inte dessa att förändra, enda lösningen är i sådana fall att starta en ny fond, med nytt 90-konto, detta enligt uppgift från Insamlingskontroll. Samtidigt får vi dock inte bortse från att summan som går från Diabetes Wellness till forskningen är stor i kronor.

Jag har sedan länge sett detta och i ärlighetens namn varit smått bekymrad, bekymrad då forskningen och bristen på insamlade medel är det jag brinner mest för. Sista tiden har jag försökt utröna hur allt detta egentligen står till, och haft lite direktkontakt med Diabetes Wellness men framförallt, direkt med Svensk Insamlingskontroll. De har rigida regler, som alla tre fonder följer. Alla får själv bilda sig en uppfattning av denna information, min personliga åsikt är klar, där pengarna procentuellt kommer forskningen mest till godo är självklart Barndiabetesfonden och Diabetesfonden. När ni tittar på siffrorna nedan skall ni också komma ihåg att det egentligen är en eftersläpning så till vida att det som samlas in ett år delas ut året efter.

Kort om respektive fond.

Diabetesfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll (http://www.insamlingskontroll.se/) men är även med i FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (http://www.frii.se/). Diabetesfondens insamling och utdelning åren 2012-2014 ser ut enligt följande:

Diabetesfonden 2012-2014 insamling vs bidrag

 

Barndiabetesfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll (http://www.insamlingskontroll.se/) men är även med i FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (http://www.frii.se/). Barndiabetesfondens insamling och utdelning åren 2012-2014 ser ut enligt följande (inkluderat stiftelsens årliga Johnny Ludvigsson pris):

Barndiabetesfonden 2012-2014 insamling vs bidrag

 

Diabetes Wellness står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll (http://www.insamlingskontroll.se/), de är inte med i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. Diabetes Wellness insamling och utdelning åren 2012-2014 ser ut enligt följande:

Diabetes Wellness 2012-2014 insamling vs bidrag

 

Diabetesfondens ändamål, ur årsredovisningen 2014.

”att främja och stödja den vetenskapliga forskningen rörande diabetes
att verka för utbildning av personal inom de olika vårdsektionerna avseende diabetes
att främja utarbetandet av nya undersöknings- och behandlingsmetoder avseende diabetes
att verka för ökad upplysningsverksamhet rörande problemen kring diabetes”

Barndiabetesfondens ändamål, ur årsredovisningen 2014.

”att understödja forskning, vars mål är att förebygga, bota eller lindra diabetes hos barn och ungdomar.”

Diabetes Wellness ändamål, ur årsredovisningen 2014.

”Insamlingsstiftelsen Diabetes Wellness Network Sverige bildades i april 2006 och har tillkommit och har tillkommit i syfte att öka allmänhetens kunskaper om förekomsten av, orsaken till och behandlingen av diabetes samt därmed liknande samt besläktade sjukdomar.

Insamlingsstiftelsen uppfyller sina ändamål genom följande punkter. 

  • Stödja diabetesrelaterad forskning i Sverige och internationellt.

  • Informera allmänheten om diabetes och dess komplikationer samt vad man kan göra för att minska risken att drabbas av sjukdomen.

  • Försöka fånga upp människor som befinner sig i riskgruppen för att drabbas av diabetes och få dem att testa sig i tid. En tidigt upptäckt diabetes är lättare att hålla under kontroll. 

  • Erbjuda människor som lever med diabetes olika typer av stöd och hjälpmedel som kan underlätta vardagen i väntan på ett botemedel.”

Avslutningsvis, observera igen att inte Diabetes Wellness bryter mot något regelverk och inte heller Insamlingskontrolls hårda regler. De ger fortsatt en hel del pengar till viktig forskning, men de pengar som går tillbaka av varje skänkt krona är procentuellt avsevärt mycket mindre, detta står helt klart. Vem ni sedan väljer att stödja är erat personliga val.​

Från www.diabethics.com Hans Jönsson,

publiceras med tillstånd av förf och www

Insamlingsrekord 19,5 miljoner till Diabetesfonden

Diabetesfonden - 2016-02-05 

Diabetesfonden har under 2015 nått sitt bästa insamlingsresultat någonsin sedan organisationen grundandes 1958. Under 2015 har inte mindre än 19,5 miljoner kronor samlats in till Diabetesfonden som stödjer viktig forskning kring diabetessjukdomarna.​

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Nytt nummer av DiabetologNytt skickas ut med posten

närmaste 1-2 dygnen till Dig som medlem i Svensk Förening 

för Diabetologi.

Tidningen finns redan nu online som pdf.

Gå in på www.dagensdiabetes.se så finns uppe till vänster 

tidningens första sida 

Klicka på denna -  och så kommer hela tidningen till dig efter 

45-50 sek.

God läsning

Se innehålls-företeckningen nedtill 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt 

  • Ordföranden har ordet
  • Redaktören har ordet
  • NDR-Nytt, NDR 20 år
  • Vad kan vi lära av nya läkemedelsstudier för patienter med typ 2 diabetes?                 
  • Kan stress orsaka typ 1-diabetes hos barn och ungdomar?   
  • Aktiv med T1DM – Så bra kan det bli med struktur och bra hjälpmedel                           
  • Frågor och svar om värdering och kvalitetssäkring av glukosmätning EASD Stockholm
  • Rapport ISPAD, Internationellt barndiabetesmöte                                                             
  • Rapport EASD, Europeiskt diabetesmöte
  • Sett & Hört
  • Stipendier
  • Sätt lyckospår i hjärnan, koppla om dina synapser Diabeteskonferenser
  • Östersund SFDs vårmöte 19-20/5
  • Kongress- och möteskalender  

Nationellt Programråd NPR för Diabetes har kommit med en uppdaterad remiss-version av Vårdprogram för CGM-pump barn och vuxna.

Mer uppgifter finns om barndiabetes typ 1 diabetes liksom mer utförligt räkneexemepel nederst under Ekonomiska-organisatoriska konsekvenser

Detta vårdprogram harmonierar väsentligen med diabetesprofessionens framtagna vårdprogram. Dessutom finns i dokumentet mot slutet ekonomiskt-ogranisatoriska konsekvenser av aktuellt vårdprogram.

Då det gäller CGM anser arbetsgruppen att de typ 1 diabetespatienter som behöver traditionell CGM (Medtronic Enlite eller dexcom G4) är de som har CGM kopplat till sin insulinpump och de som behöver larm med tanke på hypoglykemisk unawareness samt yngre barn, och övriga har nytta av det prisvärda alternativet Flash-Glucose-Monotoring FGM Libre. 

"Med ovan givna kriterier som också innefattar ökade möjligheter till förbättrad livskvalitet och tillgång till billigare CGM utrustning är en rimlig bedömning att totalt cirka 70-75% av alla personer med typ 1-diabetes uppfyller indikationerna för kontinuerlig glukosmätning och kommer vara beredda att använda detta diabeteshjälpmedel.

Det är också ett rimligt antagande att 30-40 % av personer med typ 1-diabetes behandlas med insulinpump och av dessa använder 75 % samtidigt CGM.

Denna ökning kommer ske successiv i alla landsting och regioner och medför ökad kostnad på kort sikt. Hälsoekonomiska analyser visar att det är diabeteskomplikationer på sikt som står för den största kostnaden och målet är att med bättre glukoskontroll minska risken för komplikationer och död."

Pga mjukvaruscript för www.dagensdiabetes.se saknas figurer i sin helhet nedtill i publikationen, men dessa kan tas fram från www.ndr.nu.

Nyhetsinfo www red DiabetologNytt

 

Remiss-version till landstingen; uppdaterad version

Vårdprogram insulinpump och CGM för barn-ungdomar och vuxna med typ 1 diabetes

Förslag från pump-CGM gruppen 160127

Nationellt Programråd Diabetes NPR, SKL

Nationellt vårdprogram för behandling med insulinpump och för användning av kontinuerlig glukosmätning (CGM) för vuxna med typ 1-diabetes

God glukoskontroll är avgörande för att minska risken för diabeteskomplikationer för personer med typ 1-diabetes. Målet är hög livskvalitet och att samtidigt uppnå bästa möjliga stabila blodsockernivå med hjälp av insulinbehandling med insulinpennor eller insulinpump. Vid typ 1-diabetes är rutinmässigt upprepade glukosmätningar varje dygn en nödvändig förutsättning för att styra insulinbehandlingen och uppnå god glukoskontroll och utgör en säkerhetsåtgärd för att undvika allvarlig hypoglykemi.

Specialistföreningarna inom diabetes har nyligen tagit fram förslag på riktlinjer för användning av insulinpump och CGM för barn och vuxna med typ 1-diabetes. Detta nationella vårdprogram från programrådet för diabetes utgår från dessa och syftet är att förbättra och underlätta blodsockerkontrollen för fler individer med typ 1-diabetes och att bidra till ökad jämlikhet i diabetesvården.

Riktlinjer för insulinpumpbehandling hos vuxna med typ 1-diabetes

Användning av insulinpump ska övervägas hos vuxna med typ 1-diabetes om minst ett av nedanstående kriterier är uppfyllt.

  1. Personen har kvarstående HbA1c ≥70 mmol/mol eller inte har uppnått individuellt HbA1c-mål, trots optimerad självkontroll.
  2. Gryningsfenomen med högt blodsocker på morgonen där problemet ej kan lösas genom justering av insulindosen till kvällen.
  3. Upprepade episoder av insulinkoma eller hypoglykemisk omedvetenhet (hypoglykemisk unawareness) som kvarstår trots minskade insulindoser (insulinpump i kombination med kontinuerlig glukosmätning).
  4. Individer med lågt BMI och små insulindoser, där man har svårighet att reglera insulintillförseln utan hypoglykemier eller stora plasmaglukossvängningar
  5. Uttalad diabetisk gastropares med fördröjd magsäckstömning, där pumpen ger möjlighet att tillföra en måltidsdos av insulin under flera timmar (fördröjd bolus).
  6. Ökade möjligheter till förbättrad livskvalitet.

Förutsättningar för insulinpumpbehandling

Personen bör ha provat en optimerad behandling med flerdosregim innan pumpbehandling startas. Värdefullt med kartläggning av sockerläget med kontinuerlig glukosmätning innan pumpbehandling startas. Individen måste vara villig att genomföra glukosmätning flera gånger per dygn (före huvudmåltider och på kvällen). Intensifierad provtagning bör ske i samband med akut sjukdom eller annan förändring som påverkar insulinbehovet. Individen ska vara väl förtrogen med blodketonmätning. Personen måste avsätta tid för utbildning både vid start och uppföljning av insulinpumpbehandling.

Uppföljning och utvärdering

Diabetesteamet ska tillgodose patientens behov av utbildning och feedback vid start av insulinpump med tät kontakt initialt. Nedladdning av insulinpumpdata rekommenderas vid varje besök liksom regelbunden nedladdning och utvärdering hemma via Diasend eller CareLink. Sjukhuset måste ha rutiner för hur insulinpumpbehandling och ersättningsbehandling ska hanteras i samband med akut sjukdom. Diabetesmottagningen ska ha rutiner för att försäkra sig om att patienten har god kännedom om i vilka situationer insulinpumpen ska kopplas bort, när ersättningsbehandling med insulinpenna ska startas, när blodketonmätning ska göras och hur den ska tolkas. Registrering av insulinpumpbehandling ska ske årligen i Nationella diabetesregistret (NDR).

Utsättning av insulinpumpbehandling

Om insulinpumpbehandling inte har bidragit till att lösa det problem som var anledningen till att insulinpump initierades ska behandlingen avslutas. Utvärdering och omprövning ska ske minst varje år. Vid tillstånd som kan påverka förmågan att fysiskt eller psykiskt hantera insulinpumpen, såsom vid stroke, kognitiv störning eller vid andra nytillkomna sjukdomar, bör man överväga utsättning av insulinpumpbehandling och övergå till annan insulinbehandling. Vid upprepade episoder med ketoacidos och bristande egenvård ska fortsatt insulinpumpbehandling ifrågasättas. Vid avbrytande av insulinpumpbehandling ska patienten återlämna utrustningen till behandlande klinik.

Krav på behandlande klinik

Behandlande klinik ska ha god kunskap om insulinpumpteknik, nedladdning av insulinpumpdata samt kunna utvärdera och ge feedback till patienterna. Vidare ska personal regelbundet delta i fortbildning kring insulinpumpbehandling antingen regionalt eller nationellt. Detta gäller såväl läkare som diabetessköterskor. Flera i diabetesteamet behöver behärska tekniken så att patienterna kan få gott stöd.

Rutiner vid fel på insulinpumpen
Vid reklamation från pumpanvändaren eller diabetesmottagning skall felet eller avvikelsen anmälas till insulinpumpföretaget som i sin tur rapporterar till Läkemedelsverket. Vid allvarliga fel på pump eller infusionsset som lett till, eller kunnat leda till, allvarlig skada för patienten ska även mottagningen rapportera till Läkemedelsverket – enheten för medicinteknik och IVO (http://www.ivo.se/anmala-och-rapportera/medicinteknik/). Tar pumpanvändaren själv kontakt med företaget så ska företaget sedan informera diabetesmottagningen.

Riktlinjer för användning av kontinuerlig glukosmätning (CGM) hos vuxna med typ 1-diabetes

Användning av CGM under längre tid ska övervägas hos vuxna med typ 1-diabetes, med eller utan insulinpump, om minst ett av nedanstående kriterier är uppfyllt.

  1. Personen har haft allvarlig hypoglykemi senaste året som krävt hjälp av annan person.
  2. Personen har kvarstående HbA1c ≥70 mmol/mol eller inte har uppnått individuellt HbA1c-mål, trots optimerad självkontroll av blodsockret.
  3. Personer som testar blodsocker frekvent och är i behov av minst 10 medicinskt motiverade glukosmätningar per dygn
  4. Inför och under graviditet.
  5. Ökade möjligheter till förbättrad livskvalitet.

Uppföljning och utvärdering av CGM

Diabetesteamet ska tillgodose patientens behov av utbildning och feedback vid införandet av CGM med tät kontakt. Nedladdning av CGM data rekommenderas vid varje besök. Regelbunden nedladdning och utvärdering hemma bör uppmuntras. Utvärdering och omprövning ska ske minst varje halvår.

Utsättning av CGM

Om CGM inte har bidragit till att lösa det problem som var anledningen till att CGM initierades ska CGM avslutas. Om patienten uppvisar bristande följsamhet, t ex med felaktigt kalibreringsförarade, ska CGM avslutas. En förutsättning för att användning av CGM under längre tid ska vara meningsfull är att patienten är motiverad att använda utrustningen under större del av tiden.  Om patienten använder CGM mindre än 70 % av tiden bör avslutning av CGM övervägas alternativt att patienten motiveras till högre grad av användning. Vid avbrytande av CGM ska patienten återlämna utrustningen till behandlande klinik.

Krav på behandlande klinik

Behandlande klinik ska god kunskap om CGM-teknik, nedladdning av CGM-data samt kunna utvärdera CGM-data och ge feedback till patienterna. Vidare ska personal från deltagande klinik regelbundet delta i fortbildning kring CGM regionalt och nationellt. Detta gäller både läkare och diabetessköterska. Flera i diabetesteamet behöver behärska tekniken så att patienten kan gå gott stöd.

Kunskapsunderlag – Bakgrund

Ökad risk för död – Risk som går att påverka

Nya studier från Skottland och Sverige visar att personer med typ 1 diabetes fortfarande har ökad risk för att dö jämfört med befolkningen i stort (1, 2). Studien från Sverige visar en dubblerad risk för kardiovaskulär- och total mortalitet hos individer med typ 1-diabetes och att risken ökar till 4-5 gånger vid HbA1c 72-81mmol/mol och 8-10 gånger vid HbA1c över 82 mmol/mol jämfört med kontrollindivider i befolkningen under en uppföljningstid på 9 år (1). Med ökade insatser från diabetesvården i form av frekventa besök, intensiv behandling, moderna diabeteshjälpmedel inkluderande insulinpump och kontinuerlig glukosmätning (CGM) och egenvårdsinsatser går det att minska höga HbA1c och därmed påverka denna risk och förhindra undvikbara diabeteskomplikationer.

Under senare år har SBU, TLV och Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård utvärderat mervärdet och kostnader för behandling med insulinpump och kontinuerlig glukosmätning till personer med typ 1-diabetes (3-6). SBU Alerts Rapporter från 2013 konstaterar att pumpbehandling och behandling med sensor leder till förbättrat Hba1c och förbättrad livskvalitet. En studie från 2015 baserad på data i NDR data med 7 års uppföljning 2005-2012, visar att individer med typ 1-diabetes som hade behandling med insulinpump hade 50 % mindre risk för död i hjärtkärlsjukdom och totalmortalitet jämfört med individer med fler-dos behandling med insulinpenna (7).

Socialstyrelsens rekommendationer

Socialstyrelsens rekommenderar i sina nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 att personer med typ 1-diabetes och återkommande hypo- eller hyperglykemi bör erbjudas behandling med insulinpump (prioritet 4) och kan erbjudas insulinpump kombinerad med CGM (prioritet 6). Personer utan återkommande hypo- eller hyperglykemi kan erbjudas insulinpump (prioritet 9) eller insulinpump med CGM (prioritet10). Långtidsanvändning med CGM kan erbjudas personer med återkommande hypo- eller hyperglykemier (prioritet 5). CGM kan erbjudas till individer utan återkommande hypo- eller hyperglykemi (prioritet 9) (6).

Kontinuerlig glukosmätning

Användning av kontinuerlig glukosmätning (CGM) under längre tid utgör ett värdefullt hjälpmedel för att uppnå stabil glukoskontroll. Systemen mäter vävnadsglukos med en sensor som sitter i underhudsfettet. Det finns viss tidsfördröjning mellan blodsocker och vävnadssocker som är mest uttalad i samband med snabba blodsockersvängningar. Systemen ger inte bara information om aktuellt glukosläge utan även om glukosnivån är stabil eller i stigande eller i sjunkande. Det finns också möjlighet att sätta larmgränser vid både låga och höga glukosnivåer. Sedan 2015 finns en ny generation av CGM-utrustning, Freestyle Libre. Det är ett system där individen aktivt måste skanna sin sensor för att få information om sitt glukosvärde. Systemet saknar larmfunktion, men uppvisar god mätprecision (8). Systemet är kalibrerat från fabrik vilket tar bort behov av blodsockermätning två gånger per dag för kalibrering och kostnaden på 13 000 kronor per år är mindre än hälften jämfört med konventionella CGM system.

En kort-HTA (Health Technology Assesment) analys på kontinuerlig glukosmätning med Freestyle Libre har gjorts i Västra Götalandsregionen och publicerade november 2015. Den konstaterar att den nya teknologin uppvisar adekvat mätnoggrannhet men också att det saknas studier där den nya teknologin utvärderats avseende effekter på HbA1c eller patientrelaterade utfallsmått. Analysen tar upp en studie som visar att antal moment som krävs för att genomföra glukosmätning minskas med 91 procent och tiden kortas från 2 min till 6 sekunder med den nya teknologin jämfört med kapillärmätning av blodsockret. Kostnadsjämförelse mellan kapillärmätning, konventionell CGM och Freestyle Libre visar att Freestyle Libre är klart billigare än CGM men dyrare än kapillärmätning (9).

I Diabetolognytt 2016-1 beskriver Diabetesmottagningen SU/Sahlgrenska sina första erfarenheter av Freestyle Libre. Uppföljning av 79 personer med initialt HbA1c över 70 mmol/mol (medel HbA1c 87 mmol/mol, min 70 till max 130 mmol/mol) visar en medelsänkning av HbA1c på 15 mmol/mol (10).

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser av behandling med insulinpump och kontinuerlig glukosmätning

Senaste åren har det varit en stadig ökning av andel individer med insulinpumpbehandling i landet, totalt 23 % av vuxna, 19 % av män och 28 % av kvinnor, med typ 1-diabetes (figur 1). Samtidigt är det en spridning på 12-32 % mellan olika landsting (NDR-knappen 2015) (figur 2). I gruppen unga vuxna 18-30 år har 30 % pump (14-42%) (11). Användning av CGM registreras ännu inte i NDR men sannolikt finns skillnader mellan olika landsting och diabetesmottagningar även här. Fler och fler barn och ungdomar behandlas med insulinpump och CGM vilket på sikt ger fler vuxna med insulinpump och CGM den dag de fyller 18 år.

Med ovan givna kriterier, som också innefattar ökade möjligheter till förbättrad livskvalitet och tillgång till billigare CGM system, är en rimlig bedömning att totalt cirka 70-75% av alla personer med typ 1-diabetes uppfyller indikationerna för kontinuerlig glukosmätning. Det är också ett rimligt antagande att 30-40 % av vuxna personer med typ 1-diabetes behandlas med insulinpump och av dessa använder 75 % samtidigt CGM. Denna ökning kommer ske successiv i alla landsting och regioner och medför en ökad kostnad på kort sikt. Hälsoekonomiska analyser visar att det är diabeteskomplikationer på sikt som står för den största kostnaden och målet är att med bättre glukoskontroll minska risken för komplikationer och död.

TLVs analys från 2013 visar att vårdens kostnad för behandling med insulinpump är 11 000 kronor högre per patient och år än för injektionsbehandling. Långtidsanvändning av konventionell CGM är 28 000 kronor dyrare per patient och år än för självtest med teststickor. Vid användning av fler teststickor än fyra per dag sjunker merkostnaden snabbt. Den högre kostnaden måste ställas mot kortsiktiga och långsiktiga vinster av en välfungerande diabetesbehandling och individuell bedömning är därför motiverat (3).

Idag har vi tillgång till det betydligt billigare Freestyle Libre systemet som kostar 13000 kronor per år. Kostnaden för teststickor har på senare år minskat från 7 kr per blodsockersticka till idag runt 2 kronor och som lägst under 1,5 kr per sticka. Att testa sitt blodsocker 10 gånger per dag kostar idag 13-20 kronor per dag och motsvarar 4800-7300 kronor per år. Då har man ändå inte tagit hänsyn till den extra tid det tar att mäta blodsocker jämfört med CGM, vilket också bör vägas in. En ökad användning av CGM kommer minska kostnaderna för blodsockerstickor.

Räkneexempel

Vuxna

2015 har 40100 vuxna personer typ 1-diabetes i Sverige.

Kostnad för ökad pumpanvändning

Idag har i genomsnitt 23 % insulinpump dvs 8600 personer. Om pumpanvändningen ökar till 40 % i riket skulle det innebära ytterligare 7800 personer till en merkostnad av 11000 SEK x 7800 = 86 MSEK.

Kostnad för ökad användning av kontinuerlig glukosmätning

En viss andel av alla kommer fortfarande ha stor nytta av konventionell CGM med larm. Dels system kopplade till insulinpump men också fristående system för t ex gravida, små barn och personer som inte känner sina låga blodsocker (hypoglykemisk unawareness).

Om 40 % har insulinpump innebär det 16040 personer och om 75 % av dessa har CGM innebär det 12000 personer. Med traditionella CGM system innebär det en merkostnad på 28000 SEK x 12000 =336 MSEK. Om 70% av alla med typ 1 diabetes använder kontinuerlig glukosmätning innebär det 28000 personer. (12000 med traditionell CGM och 16000 med Freestyle Libre) 13000 SEK x13000 = 208 MSEK, från denna summa får sedan minskad kostnad för blodsockerstickor dras av. 4 blodsockertest per dag med billigaste stickan kostar 35 MSEK och då blir merkostnaden 173 MSEK. Merkostnaden för CGM blir mindre ju fler och dyrare blodsockerstickor som används i dagsläget.

Barn och ungdomar

Kostnad för ökad användning av insulinpump och CGM

Det finns drygt 7000 barn och ungdomar med typ 1-diabetes. Redan idag använder fler både insulinpump och CGM. 2014 använde drygt 50 % av alla insulinpump och många även CGM.

En ökning till 70 % av barn och ungdomar med pump ger en merkostnad på 15 MSEK för ytterligare 1400 insulinpumpanvändare. En ökning av CGM från 50 % till 90 % skulle ge en merkostnad på 78 MSEK för 2800 nya CGM användare. Kan Freestyle Libre användas minskar denna merkostnad och merkostnaden för CGM blir mindre ju fler och dyrare blodsockerstickor som används i dagsläget.

Total merkostnad för ökad användning av insulinpump och kontinuerlig glukosmätning

Total merkostnad i riket för ökad användning av insulinpump till 40 % och CGM till 70 % är 595 MSEK för vuxna. Ökad användning av insulinpump till 70 % och CGM till 90 % för barn och ungdomar ger en merkostnad 93 MSEK.

Figur 1. Andel personer med typ 1-diabetes med insulinpumpbehandling 2012 -  2015

Figur 2. Andel personer med typ 1-diabetes med insulinpumpbehandling i olika delar av Sverige 2015.

Referenser

  1. Glycemic control and excess mortality in type 1 diabetes. Lind et al. N Engl J Med. 2014 Nov 20;371(21):1972-82. doi: 10.1056/NEJMoa1408214
  2. Estimated Life Expectancy in a Scottish Cohort With Type 1 Diabetes, 2008-2010 Livingstone et al. JAMA. 2015;313(1):37-44. doi:10.1001/jama.2014.16425
  3. Kunskapsunderlag: Insulinpump och kontinuerlig glukosmätning- TLV 2013 http://www.tlv.se/Upload/Medicinteknik/Kunskapsunderlag_insulinpump_cgm.pdf
  4. Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes - SBU alert-rapport nr 2013-04. www.sbu.se/201304
  5. Insulinpumpar vid diabetes - SBU alert-rapport nr 2013-03. www.sbu.se/201303
  6. Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-2-3
  7. Insulin pump therapy, multiple daily injections, and cardiovascular mortality in 18,168 people with type 1 diabetes: observational study. Steineck el al BMJ 2015;350:h3234 doi: 10.1136/bmj.h3234
  8. The Performance and Usability of a Factory-Calibrated Flash Glucose Monitoring System. Bailey et al. DIABETES TECHNOLOGY & THERAPEUTICS Volume 17, Number 11, 2015 DOI: 10.1089/dia.2014.0378
  9. http://epipublic.vgregion.se/upload/SU/HTA-centrum/Kort-HTA/Kort-HTA%20Blodsockerm%C3%A4tning%20Libre_2015-11-30_TS_JK_IT.pdf
  10. Diabetolognytt 2016-01 länk
  11. https://www.ndr.nu/#/knappen                                                                                                          Nationella Programrådet för Diabetes                                                                                      Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

 

 

» Jämfört med många andra länder är dödligheten i diabetes typ 2 låg i Sverige, rapporterar Läkartidningen. Förutom god blodsockerkontroll, tidig upptäckt av sjukdomen och friska njurar, framhäver tidningen god tillgång på kolesterol- och blodtryckssänkande läkemedel som viktiga i den svenska diabetesvården.
Artikeln i LäkartidningenNyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

Överlag låg men varierande dödlighet vid typ 2-diabetes

 

Marcus Lind, docent, institutionen för medicin, Göteborgs universitet; överläkare, diabetologi och endokrinologi, Specialistmedicin, NU-Sjukvården

Soffia Gudbjörnsdottir, registerhållare, Nationella Diabetesregistret; adjungerad professor, institutionen för medicin, Göteborgs universitet

 

Autoreferat. Dödligheten vid typ 2-diabetes är låg i Sverige jämfört med den i de flesta större studier utförda i olika länder, enligt en nyligen publicerad studie [1].

Överdödligheten har visats vara låg även på gruppnivå jämfört med i andra länder. Fram till 2000-talet visade flera internationella studier att överdödligheten var ungefär dubblerad, medan studier på 2000-talet även i andra länder visat en förbättrad prognos. I till exempel England och Kanada sjönk överdödligheten från 90 till 50 procent 1996–2009 [2]. 

I den aktuella studien studerades dödligheten hos över 400 000 individer med typ 2-diabetes, baserat på data från Nationella diabetesregistret. Jämförelser gjordes med över 2 miljoner ålders- och könsmatchade individer från normalbefolkningen. Uppföljningstiden var knappt 5 år.

Överdödligheten bland patienter med typ 2-diabetes var 27 procent; om man också tog hänsyn till samsjuklighet vid start var den 15 procent. De individer som nådde målvärden för blodsockernivå och lyckats undvika njurkomplikationer hade generellt mycket god prognos.

För individer över 65 år, vilket är en stor andel av individer med typ 2-diabetes, var dödligheten bland dem med bra blodsockerkontroll och frånvaro av njurskador i nivå med den i övriga befolkningen.

Vid 55–65 år var dödligheten endast lätt ökad, medan en betydande risk sågs hos individer under 55 år, även om bra blodsocker och frånvaro av njurskador även här verkade starkt skyddande.

I den yngre gruppen var en betydligt större andel rökare, vilket eventuellt till viss del kan förklara den större överdödligheten. Jämfört med tidigare studier ter sig dock överriskerna lägre även i yngre åldrar [2].

Betydande för den jämförelsevis låga dödligheten är sannolikt också att diabetespatienter i mycket större utsträckning än normalbefolkningen erhöll kolesterol- och blodtryckssänkande läkemedel, vilka har en kardioprotektiv effekt.

Resultaten tyder dock på att det är centralt att också förhindra uppkomst av skador på njurarna. Risken för njurkomplikationer minskar om sjukdomen upptäcks tidigt, så att individer inte går med höga blodsockervärden i många år, och om en bra blodsockernivå hålls från diagnos och framåt.

Hyperglykemi är huvudriskfaktorn för diabetesnefropati.

REFERENSER

1. Tancredi M, Rosengren A, Svensson AM, Kosiborod M, Pivodic A, Gudbjörnsdottir S, Wedel H, Clements M, Dahlqvist S, Lind M. N Engl J Med. 2015;373(18):1720-32.

2. Lind M, et al. Diabetologia. 2013;56:2601-8.

 

Amerikanska forskare har kommit ett steg närmare drömmen om ett sätt att ersätta förstörda insulinceller med nya fungerande celler.

Ett ämne från brunalger kan skydda transplanterade celler från att förstöras samtidigt som de kan läsa av blodsockernivån.
Resultaten har publicerats i tidskrifterna Nature och Nature Biotechnology.


Det är Medical News Today som skriver om amerikanska forskare, från bland annat Massachusetts Institute of Technology, Harvard University i Cambridge och Boston University, som testat ett nytt biologiskt material som kan användas till att kapsla in betaceller med. Materialet är så kallade alginater som kommer från brunalger. Det fina med alginaterna är att de tillåter glukos och proteiner att gå igenom ytan vilket gör att cellerna kan läsa av och reagera på glukosnivåerna i blodet. Forskarna tror sig även ha funnit ett sätt att skydda de inkapslade cellerna mot attackerna från kroppens immunförsvar.

Flera års arbete
Forskarna har under flera år arbetat med att pröva olika slags alginater i olika djurförsök. De har bland annat testat att kapsla in mänskliga betaceller i bukhålan på diabetiska möss. Cellerna började genast producera insulin som svar på blodglukosnivåerna, och fortsatte göra det under de 174 dagar som studien varade.
I andra studier då man kapslat in celler som man implanterat i primater och människor har kapslarna täckts av någon form av ärrvävnad som täppt igen passagerna för molekylerna så cellerna inte kunna läsa av sockret i blodet. Detta är man dock på god väg att lösa då man i senare försök implanterat tomma kapslar med ett ämne, triazol, som hindrar immunsystemet från att känna igen materialet som främmande, skriver Medical News Today.

Väcker hopp
Artikeln har plockats upp av många nyhetssajter som ett genombrott i forskningen om typ 1-diabetes. Rubrikerna väcker förhoppningar om att det innebär ett slut för dagliga insulininjektioner.
Olle Korsgren, professor i transplantationsimmunologi och celltransplantation vid Uppsala Universitet, är mer återhållsam:
- Alginatkapslar tycks fungera väldigt bra i möss, men det har varit svårt att reproducera resultat i större djur och människa. Tyvärr visar de inte några resultat som visar på nödvändig kinetik (hur snabbt glukos når cellerna i kapseln och hur lång tid det tar innan insulin kommer ut i cirkulationen). Detta är helt avgörande för att tekniken ska kunna bli användbar kliniskt
Han manar därför till försiktighet och vill dämpa alla förhoppningar om att metoden kommer att kunna tillämpas inom en snar framtid.
- Studierna är resultat av mångårigt experimentellt arbete, tyvärr är det ännu långt till klinisk applikation.
Men Sarah Johnson, chef för politik och kommunikation på JDRF, en typ 1-diabetes välgörenhetsorganisation som delvis finansierat forskningen, säger:
- Det är betydelsefullt att en studie som pågått under så lång tid ger sådana lovande resultat. Om denna studie kan replikeras i människor så är det möjligt att  vi en dag vi kan fria människor med typ 1-diabetes från ett liv med insulininjektioner.

Av: Sara Liedholm www.diabetesportalen.se

Publiceras med tillstånd av förf och www.diabetesportalen.se

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

Se också nedtill

http://www.medicalnewstoday.com/articles/305568.php?tw

New research shows that by encapsulating them in a new biomaterial, implanted human pancreatic cells can withstand attack by the immune system in mice for up to 6 months, while maintaining their ability to sense low blood sugar and produce insulin in response. 
encapsulation biomaterial
The researchers encapsulated the insulin-producing cells in a new biomaterial - derived from alginates isolated from brown algae - that evades immune system attack.
Image credit: Arturo J Vegas et al.

The achievement - which brings closer the day when type 1 diabetes patients will no longer need daily insulin injections - is marked by the publication of two papers: one in Nature Medicine that covers the tests in mice and the other in Nature Biotechnology that covers the development of the biomaterial.

The findings are part of ongoing studies to develop encapsulated islet cell therapy for treatment of type 1 diabetes.

Type 1 diabetes arises when the immune system attacks the islet cells in the pancreas, destroying their ability to make insulin, the hormone that the body uses to control glucose or blood sugar.

Patients with type 1 diabetes have to measure their glucose level several times a day and inject themselves with insulin to stop it getting too high.

Apart from the inconvenience and restriction to daily life imposed by regular insulin injections, precise control of glucose in the blood is difficult to achieve, and it carries a raised risk of long-term medical problems.

Researchers are working on ways to improve treatments for type 1 diabetes. One of these is to replace the destroyed islet cells in the pancreas with healthy cells that can restore glucose monitoring and insulin release.

However, while this has already been tried in hundreds of patients, success is limited by the fact that they have to be on immunosuppressant drugs for life because their immune system still sees the implanted cells as enemies and attacks them.

Challenge finding biomaterial that evades immune system

In the new papers, researchers - from the Massachusetts Institute of Technology and Harvard University in Cambridge, MA, as well as from Boston Children's Hospital and other centers - suggest that encapsulating the islet cells in a new biomaterial that they developed could overcome the immune attack problem.

A technology for producing human islet cells in large numbers from stem cells was developed by Harvard professor Douglas Melton, an author of the Nature Medicine paper.

The new biomaterial is a derivative of alginate, a material originally isolated from brown algae.

Researchers have found it is possible to use alginate gels to encapsulate cells without harming them. It is also possible to make the gels allow molecules such as sugar and proteins to move through them, so the encapsulated cells can detect and respond to biological changes.

However, in tests where they implanted gel capsules in primates and humans, researchers found that the capsule surfaces eventually get covered in scar tissue, impeding the passage of molecules and the effectiveness of any encapsulated devices.

In the Nature Biotechnology paper, the team describes how they experimented with lots of different versions of alginate, as first author Arturo Vegas, formerly with MIT and Boston Children's Hospital and now an assistant professor at Boston University, explains:

"We made all these derivatives of alginate by attaching different small molecules to the polymer chain, in hopes that these small molecule modifications would somehow give it the ability to prevent recognition by the immune system."

Encapsulating islet cells kept them working for 6 months

After sifting through hundreds of alginate derivatives, the researchers settled on triazole-thiomorpholine dioxide (TMTD) and tested it in diabetic mice with a strong immune system. They implanted human islet cells encapsulated in TMTD into the animals' abdominal cavity.

The implanted cells immediately began producing insulin in response to blood glucose levels and continued to do so for 174 days, the whole period of the study.

The researchers also tested the new biomaterial - in the form of empty capsules - by implanting it into the abdominal cavities of non-human primates. The capsules lasted at least 6 months without accumulating scar tissue.

When they investigated why the new biomaterial works so well, the team discovered that the presence of the triazole ring - comprising two carbon atoms and three nitrogen atoms - may interfere with the immune system's ability to recognize the material as foreign.

Sarah Johnson, UK director of policy and communication at JDRF, a type 1 diabetes charity that part-funded the research, says: 

"It's significant to see a study of this length return such promising results. If this study can be replicated in humans then one day we could potentially free people with type 1 diabetes from a life of insulin injections."

Reports of this work follows the publication of another study Medical News Today learned about recently where researchers created insulin-producing pancreatic cells from human skin cells. The study also presents significant advancements in cellular reprogramming that should lead to the ability to manufacture trillions of the target cells in a controlled manner.

 
 

Interoperability is an increasingly important component of med tech, due to the need for communication and data exchange within a networked system of other devices, electronic health records and clinicians. Poor interoperability is blamed for problems like "alarm fatigue" whereby poorly networked devices produce an excessive number of loud warnings out of an abundance of caution, leading to the risk that a necessary alarm will be ignored.

To help solve such problems, the FDA just released a draft guidance on design considerations and premarket submission recommendations for interoperable devices to help manufacturers conduct activities like performance testing, risk management and labeling.

The FDA advises manufacturers to consider the anticipated users of an electronic interface and their unique needs, including clinicians, engineers, and IT professionals.

Examples of information to be transmitted from and between devices include UDI information, ECG Waveforms, but the FDA points out that transmission of weight in kilograms to a device that assumes the measurement in pounds can lead to patient harm, or even death.

Safety is the number one consideration when designing an interoperable device. And the FDA notes that interoperability can be used to exert command and control over a medical device, as former Marine Billy Rios famously demonstrated when he remotely controlled an infusion pump, leading the FDA to issue its first ever cybersecurity guidance urging hospitals to discontinue use of a device (Hospira's Symbiq infusion pump).

The FDA said interoperable devices should be designed with specific error scenarios in mind, including malfunctions caused by problems with connected devices, invalid commands, the receipt of erroneous data and "not adhering to the non-functional requirement of the communications specification."

The guidance concludes with an all-important section on the content that should be submitted for the approval of interoperable devices. It includes a description of key interoperability features, such as whether the device is meant to transmit, receive or exchange information.

A risk analysis of "fault tolerant behavior, boundary conditions, and fail safe behavior, including "how the device handles delays, corrupted data, data provided in the wrong format, and any other issues with the reception and transmission of data" is also called for. Verification testing is also recommended, though the specifics vary depending on the type of device.

Finally, the labeling should specify whether the data being interpreted or transmitted is meant for anyone to access or a specific person, the relevant third-party standards used, contraindications and limitations of the data, and other items specified in the guidance document.

- read the guidance (PDF)

Related Articles:

FDA releases guidance on post-market steps for improving medical device cybersecurity

From Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.m

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

Flera har reagerat och tagit kontakt med www red DiabetologNytt

  1. Har i sin tidning kurser kring LCHF-kost vid typ 1 diabetes

”Ringde och frågade vilka som medverkar, föreläser eller håller i grupperna kring LCHF vid typ 1 diabetes. Det är patientträffar. Skrämmande att det finns forum för detta vid typ 1 diabetes”

2. I en artikel om 10-årigt barn med typ 1 diabetes diskuteras LCHF kost. Flera har reagerat, bland annat en läsare med nedan inlägg

https://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=957007867720276&id=364789297269

På Facebook står nedan inlägg i sammandrag; Jag undrar hur resonemanget hos er redaktion gått innan artikeln publicerats? För en diabetesförening kan knappast råda några oklarheter kring att LCHF inte rekommenderas av de som kan diabetes, dvs endokrinologer och diabetologer. De avråder å det starkaste för LCHF för personer med typ 1 diabetes. I synnerhet barn. LCHF anses kontra-indicerat.

Finns flera med typ 1 diabetes som drabbats av normoglykemisk ketoacidos, dvs ketoacidos med syraförgitftning med normalt blodsocker pga en ohämmad lipolys/ketogenes, kraftigt negativt basöverskott och sänkt pH värde. Syraförgiftning. Förstår ni konsekvensen av detta?

Det har varit fara för dessa personers liv. Det finns barn som tyvärr också utsatts för detta.

Om ni som förening värnar om personer med typ 1 diabetes hälsa, borde ni konsultera och lyssna på de som vet något om sjukdomen, och varna för risker? Att sprida en artikel som närmast uppmanar till att vända sig mot sjukvården kan få ödesdigra konsekvenser. Hoppas att någon tittar på ert ansvar i detta.

  1. I slutet av tidningen görs ett klarläggande, med livsstilsåtgärder så blir du av med din typ 2 diabetes, dvs du blir botad. I TV programmet Fråga doktorn för dryg månad sedan har samma tankar förts fram av samma person. Denna uppfattning går i konflikt med diabetesprofessionens uppfattning. Livsstilsåtgärder är basen vid typ 2 diabetes tillsammans med farmakologisk behandling, där metformin är förstahandsmedel och insätts från början i behandlingen. Ett antal patienter med typ 2 diabetes i landet har avslutat sina kontroller för sin typ 2 diabetes på vårdcentraler, enligt de mail som kommit in till redaktionen. Patienter anser sig botade efter gjorda livsstilsåtgärder. Diabetessköterskor och specialister i allmänmedicin över landet är bekymrade.

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

Sara was diagnosed with type 1 diabetes at 11 years of age. She successfully managed the condition until age 15 years when, body conscious and worried that she was overweight, she discovered a secret after accidently skipping her insulin: She lost weight.

So began her struggle with "diabulimia," a downward spiral of binge eating; withholding insulin; and becoming increasingly ill, including being hospitalized several times. Normally an honest person, Sara learned how to beat the system to maintain the appearance of taking care of her diabetes by lying to her family and her endocrinologist about deliberately restricting her prescribed insulin.

By the time she came to our eating disorder treatment center, her A1c level was 14%. After several months of intensive treatment, during which she learned how to eat intuitively, unravel the eating disorder, and properly take care of her diabetes, her A1c is 7.2%, close to the goal of less than 7%.

A New Name for Linked Disorders

Independently, eating disorders and diabetes are challenging enough to manage, but the combination of these disorders can be devastating. Several years ago, it became apparent that a significant number of people with eating disorders also had type 1 diabetes, and they were using insulin restriction as a tool for weight loss. This disorder has since been dubbed "diabulimia,"—a nickname for eating disorder-diabetes mellitus type 1 (ED-DMT1), which is not yet included in the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders as a diagnosis.

Restricting insulin leads to very high blood glucose levels, potentially resulting in ketoacidosis as an acute complication and much earlier onset of blindness, renal disease, cardiovascular disease, and neuropathy as chronic complications. But people who restrict insulin cannot think clearly and thus may be less likely to worry about the damage they are doing to their bodies, and in turn less likely to seek help.

Eventually it catches up with them, however. When they finally seek help, people with diabulimia often are suffering, both physically and mentally. As with Sara, many have been hospitalized repeatedly for diabetic ketoacidosis, have very poor metabolic control, and have started to experience the long-term degenerative complications of diabetes.

Signs of Diabulimia

Unfortunately, many clinicians who treat people with diabetes may not realize that some of these patients may have an eating disorder. At least 30%-40% of young women with type 1 diabetes already have or will develop an eating disorder. Although diabulimia is less common in men, when it does occur, it is just as destructive.

The following warning signs point to the possibility that a patient has diabulimia and needs special help:

  • Poor metabolic controlwith hyperglycemia or elevated A1c levels despite reported compliance;
  • Maintaining or losing weight despite eating more food;
  • Recurrent hospitalizations related to diabetic ketoacidosis;
  • Lapses in blood glucose testing, or failure to bring glucometers or records to appointments;
  • Fear of hypoglycemia and the feeling of low energy or feeling "down";
  • Long stretches between appointments, to avoid being lectured about poor blood glucose control;
  • Scale avoidance;
  • Dry skin and loss of hair;
  • Classic symptoms of diabetes—excessive urination, extreme thirst, constant hunger; and
  • Classic symptoms of eating disorders—excessive exercise, fatigue, weakness, lethargy, being overly critical of appearance, amenorrhea.

Approaching a patient whom you suspect may be purposefully restricting insulin can be a delicate situation. As with all eating disorders, the person is likely to become defensive. If a clinician suspects that a patient is restricting insulin to lose or maintain weight, it is best to come from the position of sincere concern for the person's health and well-being, without accusation or judgment.

Multidisciplinary Approach to Treatment

Once someone has been diagnosed with diabulimia, successful treatment takes time and a multidisciplinary team of specialists. If the person is willing to get help early enough, he or she may be able to turn things around by working with an endocrinologist, a certified diabetes educator, and an eating disorder specialist as an outpatient. If outpatient treatment is not successful, residential treatment may be necessary.

Regardless, treatment requires education combined with medical and mental health interventions. Treating the diabetes without treating the eating disorder, or vice versa, is like putting a Band-Aid on a bullet wound. Targeted intensive therapy focused on both the diabetes and the eating disorder is critical to long-term success.

Medical treatment is aimed at bringing blood sugar down to normal levels gradually to avoid serious complications, and moving the patient toward more balanced eating patterns that include three meals and two snacks a day. Nutrition education is essential to help patients understand how food fuels their bodies and how insulin is vital. In our clinic, we teach clients how to become intuitive eaters, which involves reconnecting with hunger and satiety cues to guide food choices.

Simultaneous treatment of diabetes and an eating disorder is complex; thus, people with diabulimia need to receive professional help for both conditions, including working with a certified diabetes educator. With this kind of support, Sara learned to eat intuitively, effectively manage her diabetes, and trust her body. She has vowed to never skip her insulin again. She recently went on a cruise, ate freely, took her insulin as prescribed, and felt confident enough to spend much of the time wearing a bathing suit.

From www.medscape.com

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Fler och fler universitet, Uppsala 2015/16 och nu VGR, erbjuder 60 poängs utbildning i Diabetesvård ny inriktning för specialistsjuksköterskeprogrammet

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

UTBILDNING. Från och med nu i höst kan legitimerade sjuksköterskor få en magisterexamen inom diabetesvård vid Sahlgrenska akademin. Utbildningen är en ny inriktning för vårt specialistsjuksköterskeprogram och ges i regional samverkan.

Diabetesvård blir den elfte inriktningen för specialistsjuksköterskeprogrammet vid Sahlgrenska akademin. Utbildningen, 60 hp på halvfart under fyra terminer, ges i samverkan mellan Göteborgs universitet, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst. Studenterna antas vid ett av lärosätena, och får undervisning på alla tre orter.

Carina Sparud Lundin

– Det är det första regionala samarbetet när det gäller specialistutbildning inom Västra Götalandsregionen. Det innebär att upptagningsområdet blir större, att lärosätena kan komplettera varandra och att vi kan säkra att vi har den lärarkompetens vi behöver, säger docent Carina Sparud Lundin, som ansvarar för universitetets nya specialistsjuksköterskeinriktning.

Sahlgrenska akademin har tidigare gett fristående och uppdragskurser kurser om generell diabetesvård, och som enda lärosäte i landet en specifik kurs om diabetes och barnafödande.

De ämnesspecifika kurserna om bland annat hur diabetes kan yttra sig, förebyggas, och behandlas ges vid något av de tre samarbetande lärosätena, medan kurser inriktade mot vetenskaplig metod och examensarbete ges av det lärosäte där studenten är antagen. Upplägget ger samordningsvinster vid samtliga lärosäten. Varje lärosäte kommer inledningsvis att anta tio studenter.

Diabetes - en folksjukdom

Uppskattningsvis 400 000 svenskar har någon form av diabetes. Rollen som diabetessjuksköterska är sedan länge mycket väl etablerad inom såväl sjukhusanslutna diabetesmottagningar som i primärvården, där det på många vårdcentraler finns sjuksköterskor som fördjupat sin kompetens inom diabetes. Egenvård är centralt för människor som lever med diabetes. En sjuksköterska som ska utbilda och stödja personer som till största del själva sköter sin diabetes, måste ha hög medicinsk, pedagogisk och vetenskaplig kompetens, och god förmåga att implementera nya forskningsresultat.

Tillgodoräkna tidigare utbildning

För att göra det möjligt för lärosätena att anpassa sina specialistsjuksköterskeutbildningar efter hälso- och sjukvårdens behov gav regeringen nyligen möjlighet att införa valfria inriktningar

– Det är roligt att en så etablerad yrkesroll nu kan formaliseras. Det ger bättre förutsättningar för sjuksköterskor att utveckla vården, arbeta självständigt och evidensbaserat, och att kunna driva egna projekt som kommer patienten till nytta, säger Carina Sparud Lundin.

Det finns goda möjligheter att tillgodoräkna tidigare utbildning inom diabetesvård. Studenterna måste dock ha antagits till utbildningen innan tidigare utbildning kan bedömas.

– Många erfarna sjuksköterskor har genomgått flera kurser i diabetesvård och kan i vissa fall bara behöva komplettera sin vetenskapliga kompetens, genom kurser i vetenskaplig metod och examensarbete, säger Carina Sparud Lundin, och fortsätter:

– Den nya specialistinriktningen kommer att öka den vetenskapliga kompetensen inom diabetesvård och förhoppningsvis också leda till att den vårdvetenskapliga forskningen inom området ökar.

Göteborgs universitet, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst är bland de första i landet att erbjuda specialistutbildning för sjuksköterskor inom diabetesvård. Utbildningen finns sedan tidigare vid Uppsala universitet, som antog sin första studentkull i höstas.

VILL DU SÖKA?

Ansökningsperioden öppnar den 15 mars. Sista ansökningsdag är 15 april.

Ansökan sker via www.antagning.se.

Här kan du läsa mer om specialistsjuksköterskeprogrammet vid Göteborgs universitet: http://utbildning.gu.se/program/program_detalj?programId=V2DIV

Nationellt Programråd NPR för Diabetes har nu släppt en remiss-version av Vårdprogram för CGM-pump barn och vuxna. Detta vårdprogram harmonierar väsentligen med diabetesprofessionens framtagna vårdprogram. Dessutom finns i dokumentet mot slutet ekonomiskt-ogranisatoriska konsekvenser av aktuellt vårdprogram.

Då det gäller CGM anser arbetsgruppen att de typ 1 diabetespatienter som behöver traditionell CGM (Medtronic Enlite eller dexcom G4) är de som har CGM kopplat till sin insulinpump och de som behöver larm med tanke på hypoglykemisk unawareness samt yngre barn, och övriga har nytta av det betydligt mer prisvärda alternativet Flash-Glucose-Monotoring FGM Libre. (Uppdaterad den 27/01/16)

"Med ovan givna kriterier som också innefattar ökade möjligheter till förbättrad livskvalitet och tillgång till billigare CGM utrustning är en rimlig bedömning att totalt cirka 70-75% av alla personer med typ 1-diabetes uppfyller indikationerna för kontinuerlig glukosmätning och kommer vara beredda att använda detta diabeteshjälpmedel.

Det är också ett rimligt antagande att 30-40 % av personer med typ 1-diabetes behandlas med insulinpump och av dessa använder 75 % samtidigt CGM.

Denna ökning kommer ske successiv i alla landsting och regioner och medför ökad kostnad på kort sikt. Hälsoekonomiska analyser visar att det är diabeteskomplikationer på sikt som står för den största kostnaden och målet är att med bättre glukoskontroll minska risken för komplikationer och död."

Pga mjukvaruscript för www.dagensdiabetes.se saknas figurer i sin helhet nedtill i publikationen, men dessa kan tas fram från www.ndr.nu.

Nyhetsinfo www red DiabetologNytt

 

Remiss-version till landstingen

Vårdprogram insulinpump och CGM för barn-ungdomar och vuxna med typ 1 diabetes

Förslag från pump-CGM gruppen 160125

Nationellt Programråd Diabetes NPR, SKL

Nationellt vårdprogram för behandling med insulinpump och för användning av kontinuerlig glukosmätning (CGM) för vuxna med typ 1-diabetes

God glukoskontroll är avgörande för att minska risken för diabeteskomplikationer för personer med typ 1-diabetes. Målet är hög livskvalitet och att samtidigt uppnå bästa möjliga stabila blodsockernivå med hjälp av insulinbehandling med insulinpennor eller insulinpump. Vid typ 1-diabetes är rutinmässigt upprepade glukosmätningar varje dygn en nödvändig förutsättning för att styra insulinbehandlingen och uppnå god glukoskontroll och utgör en säkerhetsåtgärd för att undvika allvarlig hypoglykemi.

Specialistföreningarna inom diabetes har nyligen tagit fram förslag på riktlinjer för användning av insulinpump och CGM för barn och vuxna med typ 1-diabetes. Detta nationella vårdprogram från programrådet för diabetes utgår från dessa och syftet är att förbättra och underlätta blodsockerkontrollen för fler individer med typ 1-diabetes och att bidra till ökad jämlikhet i diabetesvården

Riktlinjer för insulinpumpbehandling hos vuxna med typ 1-diabetes

Användning av insulinpump ska övervägas hos vuxna med typ 1-diabetes om minst ett av nedanstående kriterier är uppfyllt.

  1. Personen har kvarstående HbA1c ≥70 mmol/mol eller inte har uppnått individuellt HbA1c-mål, trots optimerad självkontroll.
  2. Gryningsfenomen med högt blodsocker på morgonen där problemet ej kan lösas genom justering av insulindosen till kvällen.
  3. Upprepade episoder av insulinkoma eller hypoglykemisk omedvetenhet (hypoglykemisk unawareness) som kvarstår trots minskade insulindoser (insulinpump i kombination med kontinuerlig glukosmätning).
  4. Individer med lågt BMI och små insulindoser, där man har svårighet att reglera insulintillförseln utan hypoglykemier eller stora plasmaglukossvängningar
  5. Uttalad diabetisk gastropares med fördröjd magsäckstömning, där pumpen ger möjlighet att tillföra en måltidsdos av insulin under flera timmar (fördröjd bolus).
  6. Ökade möjligheter till förbättrad livskvalitet.

Förutsättningar för insulinpumpbehandling

Individen bör ha provat en optimerad behandling med flerdosregim innan pumpbehandling startas. Värdefullt med kartläggning av sockerläget med kontinuerlig mätning (Libre eller CGM) innan pumpbehandling startas. Individen måste vara villig att genomföra glukosmätning flera gånger per dygn (före huvudmåltider och på kvällen). Intensifierad provtagning bör ske i samband med akut sjukdom eller annan förändring som påverkar insulinbehovet. Individen ska vara väl förtrogen med blodketonmätning. Patienten måste avsätta tid för utbildning både vid start och uppföljning av insulinpumpbehandling.

Uppföljning och utvärdering

Diabetesteamet ska tillgodose patientens behov av utbildning och feedback vid start av insulinpump med tät kontakt initialt. Nedladdning av insulinpumpdata rekommenderas vid varje besök liksom regelbunden nedladdning och utvärdering hemma via Diasend eller CareLink.

Sjukhuset måste ha rutiner för hur insulinpumpbehandling och ersättningsbehandling ska hanteras i samband med akut sjukdom. Diabetesmottagningen ska ha rutiner för att försäkra sig om att patienten har god kännedom om i vilka situationer insulinpumpen ska kopplas bort, när ersättningsbehandling med insulinpenna ska startas, när blodketonmätning ska göras och hur den ska tolkas. (Information till patienten finns upplagt som stödmaterial). Registrering av insulinpumpbehandling ska ske årligen i Nationella diabetesregistret (NDR).

Utsättning av insulinpumpbehandling

Om insulinpumpbehandling inte har bidragit till att lösa det problem som var anledningen till att insulinpump initierades ska behandlingen avslutas. Utvärdering och omprövning ska ske minst varje vår. Vid tillstånd som kan påverka förmågan att fysiskt eller psykiskt hantera insulinpumpen, såsom vid stroke, kognitiv störning eller vid andra nytillkomna sjukdomar, bör man överväga utsättning av insulinpumpbehandling och övergå till annan insulinbehandling. Vid upprepade episoder med ketoacidos och bristande egenvård ska fortsatt insulinpumpbehandling ifrågasättas. Vid avbrytande av insulinpumpbehandling ska patienten återlämna utrustningen till behandlande klinik.

Krav på behandlande klinik

Behandlande klinik ska ha god kunskap om insulinpumpteknik, nedladdning av insulinpumpdata samt kunna utvärdera och ge feedback till patienterna. Vidare ska personal regelbundet delta i fortbildning kring insulinpumpbehandling antingen regionalt eller nationellt. Detta gäller såväl läkare som diabetessköterskor. Flera i diabetesteamet behöver behärska tekniken så att patienterna kan få gott stöd.

Rutiner vid fel på insulinpumpen
Vid reklamation från pumpanvändaren eller diabetesmottagning skall felet eller avvikelsen anmälas till insulinpumpföretaget som i sin tur rapporterar till Läkemedelsverket. Vid allvarliga fel på pump eller infusionsset som lett till, eller kunnat leda till, allvarlig skada för patienten ska även mottagningen rapportera till Läkemedelsverket – enheten för medicinteknik och IVO (http://www.ivo.se/anmala-och-rapportera/medicinteknik/). Tar pumpanvändaren själv kontakt med företaget så ska företaget sedan informera diabetesmottagningen.

Riktlinjer för användning av kontinuerlig glukosmätning (CGM) hos vuxna med typ 1-diabetes

Användning av CGM under längre tid ska övervägas hos vuxna med typ 1-diabetes, med eller utan insulinpump, om minst ett av nedanstående kriterier är uppfyllt.

  1. Personen har haft allvarlig hypoglykemi senaste året som krävt hjälp av annan person.
  2. Personen har kvarstående HbA1c ≥70 mmol/mol eller inte har uppnått individuellt HbA1c-mål, trots optimerad självkontroll av blodsockret.
  3. Personer som testar blodsocker frekvent och är i behov av minst 10 medicinskt motiverade glukosmätningar per dygn
  4. Inför och under graviditet.
  5. Ökade möjligheter till förbättrad livskvalitet.

Uppföljning och utvärdering av CGM

Diabetesteamet ska tillgodose patientens behov av utbildning och feedback vid införandet av CGM med tät kontakt. Nedladdning av CGM data rekommenderas vid varje besök. Regelbunden nedladdning och utvärdering hemma bör uppmuntras. Utvärdering och omprövning ska ske minst varje halvår.

Utsättning av CGM

Om CGM inte har bidragit till att lösa det problem som var anledningen till att CGM initierades ska CGM avslutas. Om patienten uppvisar bristande följsamhet, t ex med felaktigt kalibreringsförarade, ska CGM avslutas. En förutsättning för att användning av CGM under längre tid ska vara meningsfull är att patienten är motiverad att använda utrustningen under större del av tiden.  Om patienten använder CGM mindre än 70 % av tiden bör avslutning av CGM övervägas alternativt att patienten motiveras till högre grad av användning. Vid avbrytande av CGM ska patienten återlämna utrustningen till behandlande klinik.

Riktlinjer för användning av CGM under kortare tid

CGM kan användas som diagnostiskt hjälpmedel under enstaka eller ett fåtal veckor i speciella situationer, ex. vid byte av terapi, vid speciella idrottsaktiviteter, vid misstanke om nattliga hypoglykemier och vid diskrepans mellan plasmaglukos och HbA1c.

Krav på behandlande klinik

Behandlande klinik ska god kunskap om CGM-teknik, nedladdning av CGM-data samt kunna utvärdera CGM-data och ge feedback till patienterna. Vidare ska personal från deltagande klinik regelbundet delta i fortbildning kring CGM regionalt och nationellt. Detta gäller både läkare och diabetessköterska. Flera i diabetesteamet behöver behärska tekniken så att patienten kan gå gott stöd.

Kunskapsunderlag – Bakgrund

Ökad risk för död – Risk som går att påverka

Nya studier från Skottland och Sverige visar att personer med typ 1 diabetes fortfarande har ökad risk för att dö jämfört med befolkningen i stort (6,7). Studien från Sverige visar en dubblerad risk för kardiovaskulär- och total mortalitet hos individer med typ 1-diabetes och att risken ökar till 4-5 gånger vid HbA1c 72-81mmol/mol och 8-10 gånger vid HbA1c över 82 mmol/mol jämfört med kontrollindivider i befolkningen under en uppföljningstid på 9 år (6). Med ökade insatser från diabetesvården i form av frekventa besök, intensiv behandling, moderna diabeteshjälpmedel inkluderande insulinpump och kontinuerlig glukosmätning (CGM) och egenvårdsinsatser går det att minska höga HbA1c och därmed påverka denna risk och förhindra undvikbara diabeteskomplikationer.

Under senare år har SBU, TLV och Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård utvärderat mervärdet och kostnader för behandling med insulinpump och kontinuerlig glukosmätning till personer med typ 1-diabetes (1-4). SBU Alerts Rapporter från 2013 konstaterar att pumpbehandling och behandling med sensor leder till förbättrat Hba1c och förbättrad livskvalitet. En studie från 2015 baserad på data i NDR data med 7 års uppföljning 2005-2012, visar att individer med typ 1-diabetes som hade behandling med insulinpump hade 50 % mindre risk för död i hjärtkärlsjukdom och totalmortalitet jämfört med individer med fler-dos behandling med insulinpenna (8).

Socialstyrelsens rekommendationer

Socialstyrelsens rekommenderar i sina nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 att personer med typ 1-diabetes och återkommande hypo- eller hyperglykemi bör erbjudas behandling med insulinpump (prioritet 4) och kan erbjudas insulinpump kombinerad med CGM (prioritet 6). Personer utan återkommande hypo- eller hyperglykemi kan erbjudas insulinpump (prioritet 9) eller insulinpump med CGM (prioritet10). Långtidsanvändning med CGM kan erbjudas personer med återkommande hypo- eller hyperglykemier (prioritet 5) (korttidsanvändning prioritet 6). CGM kan erbjudas till individer utan återkommande hypo- eller hyperglykemi (prioritet 9) (4).

Kontinuerlig glukosmätning

Användning av kontinuerlig glukosmätning (CGM) under längre tid utgör ett värdefullt hjälpmedel för att uppnå stabil glukoskontroll. Systemen ger inte bara information om aktuellt glukosläge utan även om glukosnivån är stabil eller i stigande eller i sjunkande. Det finns också möjlighet att sätta larmgränser vid både låga och höga glukosnivåer. Sedan 2015 finns en ny generation av CGM-utrustning, FreeStyle Libre. Det är ett system där individen aktivt måste skanna sin sensor för att få information om sitt glukosvärde. Systemet saknar larmfunktion, men uppvisar god mätprecision (5). Systemet är kalibrerat från fabrik vilket tar bort behov av blodsockermätning två gånger per dag för kalibrering och kostnaden på 13 000 kronor per år är mer än hälften jämfört med konventionella CGM system.

En kort-HTA (Health Technology Assesment) analys på kontinuerlig glukosmätning med Freestyle Libre har gjorts i Västra Götalandsregionen och publicerade november 2015. Den konstaterar att den nya teknologin uppvisar adekvat mätnoggrannhet men också att det saknas studier där den nya teknologin utvärderats avseende effekter på HbA1c eller patientrelaterade utfallsmått. Analysen tar upp en studie som visar att antal moment som krävs för att genomföra glukosmätning minskas med 91 procent och tiden kortas från 2 min till 6 sekunder med den nya teknologin jämfört med kapillärmätning av blodsockret. Kostnadsjämförelse mellan kapillärmätning, konventionell CGM och Freestyle Libre visar att Freestyle Libre är klart billigare än CGM men dyrare än kapillärmätning (3).

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser av behandling med insulinpump och kontinuerlig glukosmätning

Senaste åren har det varit en stadig ökning av andel individer med insulinpumpbehandling i landet, totalt 23 % av vuxna, 19 % av män och 28 % av kvinnor, med typ 1-diabetes (figur 1). Samtidigt är det en spridning på 12-32 % mellan olika landsting (NDR-knappen 2015) (figur 2). I gruppen unga vuxna 18-30 år har 30 % pump (14-42%). Användning av CGM registreras ännu inte i NDR men sannolikt finns skillnader mellan olika landsting och diabetesmottagningar även här. Fler och fler barn och ungdomar behandlas med insulinpump och CGM vilket på sikt ger fler vuxna med insulinpump och CGM den dag de fyller 18 år.

Med ovan givna kriterier som också innefattar ökade möjligheter till förbättrad livskvalitet och tillgång till billigare CGM utrustning är en rimlig bedömning att totalt cirka 70-75% av alla personer med typ 1-diabetes uppfyller indikationerna för kontinuerlig glukosmätning och kommer vara beredda att använda detta diabeteshjälpmedel. Det är också ett rimligt antagande att 30-40 % av personer med typ 1-diabetes behandlas med insulinpump och av dessa använder 75 % samtidigt CGM. Denna ökning kommer ske successiv i alla landsting och regioner och medför ökad kostnad på kort sikt. Hälsoekonomiska analyser visar att det är diabeteskomplikationer på sikt som står för den största kostnaden och målet är att med bättre glukoskontroll minska risken för komplikationer och död.

TLVs analys från 2013 visar att vårdens kostnad för behandling med insulinpump är 11 000 kronor högre per patient och år än för injektionsbehandling. Långtidsanvändning av konventionell CGM är 28 000 kronor dyrare per patient och år än för självtest med teststickor. Vid användning av fler teststickor än fyra per dag sjunker merkostnaden snabbt. Den högre kostnaden måste ställas mot kortsiktiga och långsiktiga vinster av en välfungerande diabetesbehandling och individuell bedömning är därför motiverat.

Idag har vi tillgång till det betydligt billigare Freestyle Libre systemet. Kostnaden för teststickor har på senare år minskat från 7 kr per blodsockersticka till idag som lägst under 1,5 kr per sticka. Att testa sitt blodsocker 10 gånger per dag kostar idag 13-20 kronor per dag och motsvarar 4800-7300 kronor per år, oaktat den extra tid det tar, vilket också bör vägas in. En ökad användning av CGM kommer minska kostnaderna för blodsockerstickor.

Vuxna personer med typ 1-diabetes 40000+ barn och ungdomar med diabetes 5000

70% av 45000 =  31 500

31 500 x 13000 = 409 MSEK (konstnad för Libre)

 

Figur 1. Andel personer med typ 1-diabetes med insulinpumpbehandling 2012 -  2015.

Figur 2. Andel personer med typ 1-diabetes med insulinpumpbehandling i olika delar av Sverige 2015.

Referenser

  1. Kunskapsunderlag: Insulinpump och kontinuerlig glukosmätning- TLV 2013 http://www.tlv.se/Upload/Medicinteknik/Kunskapsunderlag_insulinpump_cgm.pdf
  2. Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes - SBU alert-rapport nr 2013-04. www.sbu.se/201304
  3. Insulinpumpar vid diabetes - SBU alert-rapport nr 2013-03. www.sbu.se/201303
  4. Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-2-3
  5. The Performance and Usability of a Factory-Calibrated Flash Glucose Monitoring System. Bailey et al. DIABETES TECHNOLOGY & THERAPEUTICS Volume 17, Number 11, 2015 DOI: 10.1089/dia.2014.0378
  6. Glycemic control and excess mortality in type 1 diabetes. Lind et al. N Engl J Med. 2014 Nov 20;371(21):1972-82. doi: 10.1056/NEJMoa1408214
  7. Estimated Life Expectancy in a Scottish Cohort With Type 1 Diabetes, 2008-2010 Livingstone et al. JAMA. 2015;313(1):37-44. doi:10.1001/jama.2014.16425
  8. Insulin pump therapy, multiple daily injections, and cardiovascular mortality in 18,168 people with type 1 diabetes: observational study. Steineck el al BMJ 2015;350:h3234 doi: 10.1136/bmj.h3234
  9. http://epipublic.vgregion.se/upload/SU/HTA-centrum/Kort-HTA/Kort-HTA%20Blodsockerm%C3%A4tning%20Libre_2015-11-30_TS_JK_IT.pdf  eller Googla på "HTA Libre VGR"

 

 

 

 

Press release
 
Diabetes Tools har nominerats till ”Best Mobile Innovation for Health av GSMA 2016 Global Mobile Awards” på prestigefyllda Mobile World Congress, för vårt distansvårds- och beslutsstödsystem TriabetesClinic för barn”. För mer info klicka på nedan länk.
 
 
Marie-Louice Strömberg
Säljansvarig Skandinavien
 
 
Diabetes Tools logo signature
 
Diabetes Tools Sweden AB 
Wenner-Gren Center, 5th floor
Sveavägen 166, 113 46 Stockholm
Sweden
 
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt

Regeringen har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gjort en överenskommelse med målsättning att göra vården bättre, mer jämlik och patientcentrerad. Överenskommelsen handlar om hur den så kallade ”professionsmiljarden” till vården ska användas och fördelas. 

Överenskommelsen riktar in sig på tre utvecklingsområden:

–        IT-stöd och processer för att förenkla administrationen och ge bättre information

–        smartare användning av medarbetarnas kompetens

–        stöd till planering av långsiktig kompetensförsörjning

950 miljoner kronor fördelas mellan landstingen för att möjliggöra insatser inom dessa områden. Resterande 50 miljoner kronor kommer att användas för stöd-, utvecklings- och uppföljningsarbete på nationell nivå.

–  Nu gör vi en gemensam insats tillsammans med landstingen för att förbättra kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Genom det kan vi göra vården ännu bättre, mer jämlik och med fokus på patienterna, säger folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström.

–  Den här satsningen kommer att bidra till att patienterna kan bli mer delaktiga i sin vård och för vårdpersonalen kan det ge bättre förutsättningar att utföra sitt arbete, säger Lena Micko, ordförande Sveriges Kommuner och Landsting.

Satsningen följs upp bland annat genom att landstingen ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits inom de tre utvecklingsområdena, men också hur de involverat patientnära verksamheter samt medarbetarföreträdare i arbetet. Uppföljningarna ska användas för att utveckla kommande års överenskommelser. Inför 2017 års överenskommelse ska också resultaten från den pågående nationella samlingen för vårdens kompetensförsörjning samt slutsatserna från det nyligen presenterade slutbetänkandet från den nationella samordnaren för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården analyseras.

Genom överenskommelsen fördelas även den extra miljard i generell förstärkning till hälso- och sjukvården som presenterades i regeringens höstbudget.

Helena Paues 
Pressekreterare hos Gabriel Wikström 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

 

No one is excused from diabetes. That's the message behind a new public education campaign targeting the 86 million American adults with what's known as prediabetes.

More than one in three adults in the United States has prediabetes, a serious health condition that can lead to type 2 diabetes, heart attack and stroke, according to the U.S. Centers for Disease Control and Prevention.

If you have prediabetes, you have higher than normal blood sugar levels, but not high enough to be diagnosed with full-blown diabetes. 

"Awareness is crucial in the effort to stop type 2 diabetes," David Marrero, director of the Diabetes Translation Research Center at Indiana University School of Medicine, said in a CDC news release.

To learn your risk, you can take a short online test at DoIHavePrediabetes.org. The test can also be taken through texts and interactive TV and radio announcements.

"This is a very simple and quick tool that will allow people to see if they are at risk for prediabetes or diabetes," said Dr. Mary Vouyiouklis Kellis, an endocrinologist at Cleveland Clinic. "If they are at higher risk, this will hopefully prompt them to seek medical attention sooner."

The majority of people with prediabetes don't know they have it. Yet, if not treated, up to 30 percent of people with prediabetes will develop type 2 diabetes within five years, according to the news release.

"One of the problems with prediabetes and diabetes is that people sometimes don't feel sick until it's too late," Vouyiouklis Kellis said.

Some simple changes in activity and diet can prevent diabetes, however.

"Losing 5 to 7 percent of body weight can significantly reduce your risk as well as making lifestyle changes, which include portion control, reducing foods with refined sugars and exercising regularly," she added. "Exercising just 30 minutes a day, five days a week, can also help reduce this risk."

Because it considers prediabetes one of the biggest public health crises in the United States, the CDC teamed up with the American Diabetes Association and the American Medical Association (AMA) to launch the new campaign.

Ads will be featured in English and Spanish. The campaign website offers lifestyle tips and links to the CDC's National Diabetes Prevention Program, which lists CDC-recognized programs nationwide. Also, text messaging is available for people who want to receive ongoing support and lifestyle tips.

Knowing you have prediabetes is just the first step in preventing type 2 diabetes, AMA President-Elect Dr. Andrew Gurman said in the CDC news release.

"As soon as someone discovers they may be at risk of prediabetes, they should talk with their physician about further testing to confirm their diagnosis and discuss the necessary lifestyle changes needed to help prevent type 2 diabetes," Gurman said.

Roughly 29 million people in the United States -- more than 9 percent of the U.S. population -- have diabetes, mostly type 2, according to the CDC. 

More information

Here's where you can find the prediabetes risk test.

SOURCES: Mary Vouyiouklis Kellis, M.D., endocrinologist, Cleveland Clinic, Cleveland, Ohio; U.S. Centers for Disease Control and Prevention, news release, Jan. 21, 2016

From www.consumerhealth.com

Nyhetsinfo www red DiabetologNytt

 

From the press release

New pen may improve glycemic control in people with severely insulin-resistant diabetes.

For the first time Humulin % U-500 will now be available in a pen. This will help to prevent all the errors that this insulin has had in the past because of the confusion with units and cc’s. The U.S. Food and Drug Administration (FDA) has approved Eli Lilly and Company’s Humulin® R U-500 KwikPen® (insulin human injection) 500 units/mL, a pre-filled device containing Humulin R U-500, a highly concentrated formulation of insulin. Humulin R U-500 is the only FDA-approved insulin that is five times more concentrated than standard U-100 insulin. This insulin is used to treat high blood sugar in people with type 1 and type 2 diabetes who need more than 200 units of insulin per day. The safety and efficacy of Humulin R U-500 used in combination with other insulins or delivered by an insulin infusion pump has not been determined.

“People with diabetes and severe insulin resistance who have become poorly responsive to the effects of insulin may require much higher insulin doses – more than 200 units per day – to help keep their blood sugar levels on target,” said Jeffrey A. Jackson, MD, FACE, CDE, Medical Fellow, US Medical Affairs, Lilly Diabetes. “For these patients, the U-500 KwikPen is now available as a convenient alternate option to deliver a large dose of insulin in a reasonable volume. It was specifically designed as a dedicated dosing device to eliminate the need for dose conversion, as compared to use of the vial and syringe options, which some people may find to be an improvement.”

Until now, Humulin R U-500 was only available in a vial, administered with either a U-100 insulin syringe or a volumetric (tuberculin) syringe that requires conversion to respective syringe “unit markings” or volume markings. Although each U-500 KwikPen holds 1500 units of insulin (the amount in five U-100 insulin pens), it is the same size as other KwikPens and dials in five-unit increments. The U-500 KwikPen has a unique aqua-colored pen body to clearly differentiate it from other insulin pens. Healthcare professionals can click here to see the U-500 KwikPen in action.

The new Humulin R U-500 KwikPen dials and doses the insulin units prescribed. Similar to other insulin pens, there’s no dose conversion with the U-500 KwikPen. If you prescribe 100 units of U-500 with this KwikPen, the patient will dial to 100 to get the insulin needed. In contrast, if you prescribe 100 units with the U-500 vial and the U-100 insulin syringe, the patient would draw to the 20-unit marking.

Prescribing Information and Patient Information.

Eli Lilly Press Release 1-21-2016

 

Kommmentar www.dagensdiabetes.se U-100, U-200, U-300, U-500, enheter per ml

"This will help to prevent all the errors that this insulin has had in the past because of the confusion with units and cc’s." står det allra överst i press releasen

Ja, frågan är om det är så ...

Insulin i koncentration U-100, U-200 och U-300 har vi nu i Sverige, även om det är i engångspenna enbart, så finns det potentiella risker i vården. Sannolikt kommer Europeiska läkemedelsmyndigheten även godkänna U-500 insulinet liksom Läkemedelsverket i Sverige. 

U-100, U-200, U-300 och U-500, ja, det gäller att hålla fingret rätt på raden, då vi som läkare  lägger in ordination i e-recept, eller i datajournal, så att patienter ska få det de ska ha på apoteket etc - och att sköterskor använder engångspennan och ej drar upp från denna i annan penna - eller våra patienter gör så till insulinpump eller missförstår, att U-200 gör att patienten tar halva ordinerad mängd "då dubbelt så starkt ...", eller att patient på avd "ej får något insulin då vi ej har den högre konc av insulinet på avd ...." eller att det hela missförstånd av språkskäl, en nation med 190 olika språk, en hel del nysvenskar behöver insulin utan att kunna språk eller förstå siffror ..., Mer behov av information, som kanske tas från viktigare ting i diabetesvården 2016?

För 20 år sedan sågs det som en intrenationell framgång att vi, ADA och EASD, och world wide enades om en insulin-koncentration 100 E/ml, 100 enheter per ml. istället för 5-6 olika koncentrationer, U-20, U-40, U-100, U-200.

Nu är det snarast en konkurrens mellan insulinföretagen, Novo Nordisk, Sanofi och Lilly om att komma med höga, högre och ännu högre koncentrationer. 

Är detta innovativt?

Det vi vill ha är ett smart insulin, ett insulin som från vävnaden frisätts i exakt rätt mängd utifrån aktuellt blodsocker, för att få normoglykemi.

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt 

β-cell centric classification of diabetes puts focus on single common denominator of all types.

The use of classification systems and unvarying diagnostic standards help form a mutual language among patients, physicians and other healthcare professionals. As of now, the primary classification system identifies four types of diabetes mellitus: type 1, type 2, “other specific types” (which include genetic defects of beta-cell function, genetic defects in insulin action, diseases of exocrine pancreas and more) and gestational diabetes.  

Since the first distinction between presentations of the disease from back in January 1936, the categorization of diabetes has been through numerous changes in order to keep up with new research and findings on the best way to help patients combating the disease. However, the inherent setback with the currently established system lays in the fact that it is inadequate with the present understanding of the phenotypes associated with diabetes.

Alongside this and the limited research and information present at the time of formulating the current system, the designations related with the different types of diabetes are vague and inaccurate. Due to this fact and current evidence-based practice, there is a call to revise the current classification of diabetes mellitus and focus on a β-cell centric classification schema, according to a new article published online in Diabetes Care Jan. 21, 2016.

Based on new research performed by Stanley Schwartz and affiliates, there is a new proposition for using a β-cell centered model for diabetes, which supports the notion that all diabetes originates from an abnormal pancreatic β-cell. Type 1 diabetes has been thought of as an ailment of low insulin production, while type 2 has usually been of insulin resistance. This discrepancy is not clear or helpful. Schwartz and colleagues suppose all diabetes is a product of impairment to beta cells (which produce insulin) and according to this theory, insulin resistance just reveals the rudimentary deficiency in insulin production. Only one-third of individuals with insulin resistance will go on to develop diabetes.

The basis of the new classification system is treatment of patients as individuals though currently most prescribers will initiate treatment based on a diagnosis instead of the person. Schwartz believes that diabetes is rooted to β-cell and because of this, classification of diabetes types should be based on causes of that damage so physicians will know how to go about treatment.

This “β-cell centric” criterion recognizes that β-cell damage can be caused by inflammation, immune actions, gut biome, high fatty acids, high glucose levels, genetics and other causes; categorization founded on these sources can help cultivate an improved treatment strategy, as opposed to simply knocking down an individual’s glucose level. Defining key markers and the processes of care in using them will allot appropriate patient-centric approaches with either currently established medications or an up-and-coming drug.

This proposed model acknowledges a total of 11 interconnecting pathways that contribute to hyperglycemia, which are prompted by the transformation of genetic predispositions to insulin resistance. These pathways of hyperglycemia contribute to β-cell dysfunction within the liver, adipose, brain, colon, immune dysregulation and muscle. The “damage caused results in downstream hyperglycemia arising from increased glucagon secretion, as well as a reduction in insulin production, incretin effect and amylin levels.” For any one patient, the routes for hyperglycemia vary and more than likely involve numerous pathways.

It is significant to note that these arbitrating pathways of hyperglycemia are common across prediabetes, type 1 diabetes, type 2 diabetes and other outlined forms of the disease state. The most ideal management model presented was the impression that treatment should comprise the use of the least amount of agents to help in targeting the greatest number of these particular mediating pathways of hyperglycemia in any given patient. The research also noted that any treatment option that would potentially be detrimental to the long-term integrity of the β-cells–specifically including sulfonylureas and glinides–should be avoided because any potential benefits of the medications are severely outweighed by the risks associated with their use.

This proposed schema is a theoretical foundation that can help enhance the management of patients with diabetes. The β-cell centered schema is a great step towards guiding research for the future of this disease state with the hopes of influencing areas that focus on mechanisms that lead to β-cell damage, effects of reduced β-cell function and overall pathology associated with these mechanisms.

To see the complete interview with Dr. Stanley Schwartz, go to “New Classification for Diabetes.

Practice Pearls:

  • The proposed β-cell centered schema can help remove barriers to optimal patient care.
  • The dysfunctional β-cell is the common denominator in all diabetes, regardless of the subtype or category.
  • The β-cell centered schema is a huge step in guiding further research for the future of the disease state.

Schwartz, Stanley S. “The Time Is Right for a New Classification System for Diabetes: Rationale and Implications of the B-Cell-Centric Classification Schema.” Diabetes Care 39 (2016): n. pag. Web. 18 Jan. 2016.

From www.diabetesincontrol.com

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

β-cell centric classification of diabetes puts focus on single common denominator of all types.

The use of classification systems and unvarying diagnostic standards help form a mutual language among patients, physicians and other healthcare professionals. As of now, the primary classification system identifies four types of diabetes mellitus: type 1, type 2, “other specific types” (which include genetic defects of beta-cell function, genetic defects in insulin action, diseases of exocrine pancreas and more) and gestational diabetes.  

Since the first distinction between presentations of the disease from back in January 1936, the categorization of diabetes has been through numerous changes in order to keep up with new research and findings on the best way to help patients combating the disease. However, the inherent setback with the currently established system lays in the fact that it is inadequate with the present understanding of the phenotypes associated with diabetes.

Alongside this and the limited research and information present at the time of formulating the current system, the designations related with the different types of diabetes are vague and inaccurate. Due to this fact and current evidence-based practice, there is a call to revise the current classification of diabetes mellitus and focus on a β-cell centric classification schema, according to a new article published online in Diabetes Care Jan. 21, 2016.

Based on new research performed by Stanley Schwartz and affiliates, there is a new proposition for using a β-cell centered model for diabetes, which supports the notion that all diabetes originates from an abnormal pancreatic β-cell. Type 1 diabetes has been thought of as an ailment of low insulin production, while type 2 has usually been of insulin resistance. This discrepancy is not clear or helpful. Schwartz and colleagues suppose all diabetes is a product of impairment to beta cells (which produce insulin) and according to this theory, insulin resistance just reveals the rudimentary deficiency in insulin production. Only one-third of individuals with insulin resistance will go on to develop diabetes.

The basis of the new classification system is treatment of patients as individuals though currently most prescribers will initiate treatment based on a diagnosis instead of the person. Schwartz believes that diabetes is rooted to β-cell and because of this, classification of diabetes types should be based on causes of that damage so physicians will know how to go about treatment.

This “β-cell centric” criterion recognizes that β-cell damage can be caused by inflammation, immune actions, gut biome, high fatty acids, high glucose levels, genetics and other causes; categorization founded on these sources can help cultivate an improved treatment strategy, as opposed to simply knocking down an individual’s glucose level. Defining key markers and the processes of care in using them will allot appropriate patient-centric approaches with either currently established medications or an up-and-coming drug.

This proposed model acknowledges a total of 11 interconnecting pathways that contribute to hyperglycemia, which are prompted by the transformation of genetic predispositions to insulin resistance. These pathways of hyperglycemia contribute to β-cell dysfunction within the liver, adipose, brain, colon, immune dysregulation and muscle. The “damage caused results in downstream hyperglycemia arising from increased glucagon secretion, as well as a reduction in insulin production, incretin effect and amylin levels.” For any one patient, the routes for hyperglycemia vary and more than likely involve numerous pathways.

It is significant to note that these arbitrating pathways of hyperglycemia are common across prediabetes, type 1 diabetes, type 2 diabetes and other outlined forms of the disease state. The most ideal management model presented was the impression that treatment should comprise the use of the least amount of agents to help in targeting the greatest number of these particular mediating pathways of hyperglycemia in any given patient. The research also noted that any treatment option that would potentially be detrimental to the long-term integrity of the β-cells–specifically including sulfonylureas and glinides–should be avoided because any potential benefits of the medications are severely outweighed by the risks associated with their use.

This proposed schema is a theoretical foundation that can help enhance the management of patients with diabetes. The β-cell centered schema is a great step towards guiding research for the future of this disease state with the hopes of influencing areas that focus on mechanisms that lead to β-cell damage, effects of reduced β-cell function and overall pathology associated with these mechanisms.

To see the complete interview with Dr. Stanley Schwartz, go to “New Classification for Diabetes.

Practice Pearls:

  • The proposed β-cell centered schema can help remove barriers to optimal patient care.
  • The dysfunctional β-cell is the common denominator in all diabetes, regardless of the subtype or category.
  • The β-cell centered schema is a huge step in guiding further research for the future of the disease state.

Schwartz, Stanley S. “The Time Is Right for a New Classification System for Diabetes: Rationale and Implications of the B-Cell-Centric Classification Schema.” Diabetes Care 39 (2016): n. pag. Web. 18 Jan. 2016.

From www.diabetesincontrol.com

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Nollvisionen om att inga diabetiker ska bli blinda av sin sjukdom kan vara hotad. Färre och färre patienter gör regelbundna ögonbottenundersökningar, visar färsk statistik. 

Kapacitetsproblem i sjukvården är en orsak.

– Vi har varit mycket framgångsrika i Sverige på att förebygga ögonsjukdom och blindhet hos personer med diabetes, så det här är en negativ trend som vi måste försöka vända, säger Soffia Gudbjörnsdottir, registerhållare på Nationella diabetesregistret, NDR.

Ögonfriska patienter med typ 1- respektive typ 2-diabetes ska få sina ögon undersökta högst vartannat respektive vart tredje år. Syftet är att upptäcka och sedan behandla ögonfördändringar innan de börjar påverka patientens syn.

Undersökningen

  •  Förhöjda blodsockernivåer kan försvaga och ge utbuktningar på de små kärlen i ögats näthinna. Detta kallas retinopati och är den van­ligaste komplikationen vid diabetes.  Genom att fotografera ögonbotten kan sådana förändringar fångas tidigt och behandlas, vanligen med laser, innan för stora skador uppstår.
  • Efter att patienten tagit ögondroppar för att vidga pupillerna tar undersökningen fem till tio minuter.

I princip ska alla patienter göra undersökningar inom dessa intervall.

Men enligt NDR:s siffror har andelen patienter, som gör kontrollerna som de ska, ha minskat på riksnivå de senaste åren. För typ 1-diabetiker som behandas på medicinklinik var andelen som gjort undersökningen inom två år v under 95 procent år 2015. . Motsvarande andel för typ 2-diabetiker i primärvården var 89 procent. Socialstyrelsens målnivåer är 98 respektive 96 procent. 

– Vi har indikationer på att orsakerna är både reella problem i sjukvården och bristande rapportering, säger Soffia Gudbjörnsdottir.

Landstingen jobbar med olika lösningar för ögonbottenundersökningar. På vissa håll, som i Västernorrland, har man till exempel minskat köerna genom att patienterna kan göra undersökningarna hos optiker. I Stockholm och i andra landsting använder man mobila team som åker runt i primärvården och gör ögonbottenfotografering. I Stockholm görs också merparten av bedömningarna av ögonsjuksköterskor vilket spar läkartid.

På andra håll finns mer uttalade bekymmer. I Göteborg har köer till ögonbottenundersökningar varit ett problem i runt tio år, enligt Lotte Waller, överläkare vid diabetesmottagningen på Frölunda specialistsjukhus.

– Men det blir allt mer tydligt i hela Västra Götalandsregionen. På vissa håll i primär­vården i Göteborg har fördröjningen periodvis varit tre år. Från min horisont ser jag det både som ett organisations- och kapacitetsproblem, säger hon.

Lotte Wallers bild bekräftas delvis av Marita Andersson Grönlund, sektionschef på ögonkliniken vid Sahlgrenska universitets­sjuk­huset i Mölndal.

– Frågan är mycket aktuell. Våra it-system för överföring av bilder är inaktuella och ska bytas ut. Samtidigt blir dia­betikerna fler och fler medan våra specialister på näthinnans sjuk­domar också måste ägna allt mer tid åt patienter med åldersförändringar i gula fläcken, säger hon och fortsätter:

– Vi har långt gångna planer på att lägga ut bildtagning och bedömning av bilder externt men också på att rekrytera läkare, även från utlandet.

Flera experter som Dagens Medicin har talat med anser att patienter bör undersökas med mer individuellt utformade intervall, vilket kan spara resurser. Soffia Gudbjörnsdottir på NDR hoppas att ett sådant system – ursprungligen framtaget på Island – ska kunna införas i Sverige och dra nytta av den stora mängden data som samlats i registret under 20 år.

Isländska forskare har nämligen tagit fram en algoritm som tar hänsyn till bland annat patientens långtidsblodsocker, blodtryck, samt diabetestyp för att sedan tala om risken för synhotande retinopati och ge förslag på när nästa undersökning ska göras.

– I vissa fall handlar det om att patienten behöver tätare kontroller. Men i snitt förlängs intervallet med runt ett år, vilket skulle få stor betydelse i sjukvården, berättar ögonläkaren Peter Wanger.

Han företräder ett bolag som i samarbete med bland andra forskargruppen på Island nu ska utvärdera algoritmen för svenska för­hållanden och ta fram en it-lösning för användning i stora skala.

– Hittills är algoritmen utvärderad i fyra studier i lika många länder. Kanske kan systemet börja användas inom ett till två år i Sverige, säger Peter Wanger.

Texten uppdaterad fredag 22 januari med information om hur Stockholms läns landsting jobbar med ögonbottenfotografering. 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Från www.dagensmedicin.se
Carl-Magnus Hake www.dagensmedicin.se

 

 


Rapporten presenterar 45 indikatorer som beskriver kvaliteten i hälso- och sjukvården. Indikatorerna är uppdelade utifrån olika områden som dödlighet, hälsotillstånd, säker vård, förtroende och patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader. Generellt har resultaten för flera indikatorer förbättrats, även om skillnaderna mellan landstingen finns kvar. Förutom landstingsjämförelserna presenterar Socialstyrelsen också ett ramverk som illustrerar det svenska hälso- och sjukvårdssystemet.

Läs bland om nedan

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård ...................................................................... 45 18. Rökning vid diabetes..................................................................................45 19. Fetma vid diabetes.....................................................................................46 20. Fysisk aktivitet vid diabetes .......................................................................

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 18. Rökning vid diabetes

De nationella riktlinjerna för diabetesvården har uppdaterats i en preliminär version 2014 och stöd till rökstopp är en av de högst rekommenderade åtgärderna. I det nationella diabetesregistret (NDR) finns det möjlighet att följa andelen rökare bland diabetespatienter (självrapporterad rökning), däremot inte uppgifter om rökavvänjning eller eventuellt rökstopp. 14,7 procent av personer med diabetes i primärvården är rökare. Antalet är drygt 40 000 och det är en viss ökning sedan 2013 då andelen rökare var 14,5 procent. Det kan dock bero på att primärvården i större utsträckning frågar patienterna om de röker. Andelen rökare bland de med diabetes i primärvår- den framgår av diagram 18B.

page45image6840

Diagram 18B

Andel 17,0

16,5 16,0 15,5 15,0 14,5 14,0 13,5 13,0 12,5

Andel personer med diabetes i primärvård som röker, år

2011 till 2014.

page45image10760 page45image12696 page45image12856 page45image13016 page45image13608 page45image13768 page45image13928 page45image14088 page45image14248 page45image14408 page45image14568 page45image14728 page45image14888 page45image15048 page45image15208 page45image15368 page45image15528

2011 2012

2013

2014

År

Kvinnor Män

Totalt

page45image18072 page45image18232 page45image18392Källa: NDR - Nationella Diabetesregistret.

I riket är det en större andel av männen med diabetes i primärvården som är rökare, 15,3 procent jämfört med kvinnor där andelen är 14,0 procent. På landstingsnivå är den största skillnaden mellan män och kvinnor i ett enskilt landsting 4,5 procent. I diagram 18 redovisas resultat för landstingen, uppdelat på män och kvinnor. Det landsting som har högst andel rökare bland de med diabetes i primärvården har en andel på 18,4, jämfört med 11,3 procent i landstinget med lägst andel.

ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 – HÄLSO- OCH SJUKVÅRD – ÖVERGRIPANDE INDIKATORER 45 SOCIALSTYRELSEN

page46image688

Diagram 18 Landsting

Andel personer med diabetes i primärvård och som även röker, år 2014.

page46image2640 page46image16504 page46image16664 page46image16824 page46image16984

Västerbotten 11,3 Jönköping 11,6 Blekinge 11,7 Halland 11,9 Gotland 12,5 Östergötland 12,7 Västernorrland 12,7 Uppsala 12,7 Jämtland 12,8 Kalmar 12,9 Dalarna 13,0 Kronoberg 13,3 Södermanland 13,3 Örebro 13,3 Gävleborg 13,7 Västmanland 13,8 RIKET 14,7 Stockholm 15,5 Västra Götaland 15,8 Norrbotten 16,0 Värmland 18,1 Skåne 18,4

page46image21536 page46image21696 page46image21856 page46image22016 page46image22176 page46image22336 page46image22496 page46image22656 page46image22816 page46image22976 page46image23136 page46image23296 page46image23456 page46image23616 page46image23776 page46image23936

Källa: NDR -Nationella Diabetesregistret.

Andel

0 5 10 15 20

46

19. Fetma vid diabetes

Fetma är en riskfaktor för att få diabetes och ökar risken för diabeteskompli- kationer. Personer med diabetes lider i betydligt högre grad än den övriga befolkningen av övervikt eller fetma. NDR innehåller uppgifter om både midjeomfång och Body Mass Index (BMI). I riket är medelvärde för BMI och midjeomfång över tid i stort sätt oförändrade de senaste åren. WHO anger olika klasser av fetma, där BMI 30 och upp till 35 anger fetma av grad 1, medan BMI 35 och över respektive BMI 40 och över beskrivs som fetma av grad II respektive III.

Indikatorn visar andelen personer i primärvård som har BMI lika med eller högre än 35, bland alla där det finns uppgift om BMI. Andelen med BMI lika med eller över 35 uppgår i riket till 15,1 procent, vilket är jämförbart med resultaten år 2013. Spridningen mellan landstingen framgår av diagram 19. Det landsting som har högst andel personer med diabetes i primärvården med fetma av grad II och III har ett värde på 17,7 procent. Det kan jämföras med 12,9 procent, vilket är andelen för landstinget med lägst värde. Vikt och levnadsvanor är viktiga för patientens hälsa, vilket motiverar att denna aspekt uppmärksammas.

ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 – HÄLSO- OCH SJUKVÅRD – ÖVERGRIPANDE INDIKATORER SOCIALSTYRELSEN

page47image776

Diagram 19 Andel personer med diabetes i primärvård och som har ett BMI Landsting på 35 eller mer, år 2014.

page47image2512 page47image14528 page47image14688 page47image14848 page47image15008

Halland 12,9 Stockholm 13,8 Kronoberg 13,9

Uppsala 14,3 Blekinge 14,6 Jönköping 14,7 Västra Götaland 15,0 RIKET 15,1 Kalmar 15,1 Värmland 15,4 Skåne 15,5 Gävleborg 15,6 Örebro 15,8 Västerbotten 15,9 Östergötland 16,0 Västmanland 16,1 Jämtland 16,2 Södermanland 16,2 Norrbotten 16,2 Västernorrland 17,1 Dalarna 17,6 Gotland 17,7

page47image19672 page47image19832 page47image19992 page47image20152 page47image20312 page47image20472 page47image20632 page47image20792 page47image20952 page47image21112 page47image21272 page47image21432 page47image21592 page47image21752 page47image21912 page47image22072 page47image22232 page47image22392 page47image22552 page47image22712 page47image22872 page47image23032 page47image23192 page47image23352 page47image23512 page47image23672 page47image23832

Källa: NDR - Nationella Diabetesregistret.

Andel

0 5 10 15 20

Vid blodglukossänkande behandling har vikten en tendens att öka snarare än att minska. Viktreduktion sker dessutom långsammare och är inte lika framgångsrik hos personer med typ 2-diabetes och övervikt eller fetma, jämfört med andra. Vidare bidrar många läkemedel ofta till att vikten ökar. Eftersom viktreduktion i varierande utsträckning har effekt på såväl högt blodglukos, högt blodtryck som höga blodfetter är detta en stor utmaning i diabetesvården.

20. Fysisk aktivitet vid diabetes

Stöd till ökad fysisk aktivitet är en åtgärd som har fått en hög rekommen- dation i riktlinjerna för diabetes. Regelbunden fysisk aktivitet har tydliga samband med en minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, övervikt och för tidig död. Personer med diabetes kan sänka sitt HbA1c- värde och påverka sin risk för komplikationer genom att kombinera fysisk aktivitet med bra kost. Råd om fysisk aktivitet ska anpassas för varje patient. Fysisk aktivitet på recept, FAR, är sannolikt en underutnyttjad resurs. I NDR registreras en uppgift om fysisk aktivitet motsvarande en 30 minuters prome- nad, indelad i fem aktivitetsgrupper, från alternativet att patienten ”aldrig” är aktiv till att fysisk aktivitet sker ”dagligen”. Uppgiften baseras inte på patientenkät, utan fångas genom att vårdgivaren efter samtal med eller på basis av kunskap om patienten anger det svarsalternativ som passar bäst. Uppgiften kan ses som en skattning, som påverkas av både patientens och vårdgivarens definition av aktiviteten fysisk aktivitet och av bedömningen av

ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 – HÄLSO- OCH SJUKVÅRD – ÖVERGRIPANDE INDIKATORER 47 SOCIALSTYRELSEN

48

ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 – HÄLSO- OCH SJUKVÅRD – ÖVERGRIPANDE INDIKATORER SOCIALSTYRELSEN

frekvensen. Indikatorn visar andelen patienter med typ 2 diabetes som är fysiskt inaktiva, bland dem som det finns uppgift om utövande av fysisk aktivitet för. Att vara fysiskt inaktiv innebär att man aldrig eller mindre än en gång i veckan utövar fysisk aktivitet (motsvarande 30 minuters promenad). I diagram 20B framgår andelen personer med diabetes i primärvården för åren 2011 till 2014. Andelen fysiskt inaktiva har legat relativt konstant mellan åren. Detsamma gäller skillnaden mellan män och kvinnor, där kvinnor med diabetes i primärvården i större utsträckning är fysiskt inaktiva. Andelen män som var fysiskt inaktiva var 26,9 procent år 2014, jämfört men 30,3 bland kvinnor.

page48image7584

Diagram 20B

Andel 31,0

30,0 29,0 28,0 27,0 26,0 25,0 24,0

Andel personer med diabetes i primärvård som är fysiskt inaktiva, år 2011 till 2014.

page48image10992 page48image12592 page48image12752 page48image12912 page48image13072 page48image13232 page48image13392 page48image13552 page48image13712 page48image13872 page48image14032 page48image14192 page48image14352 page48image14512 page48image14672 page48image14832 page48image14992

2011 2012

2013

2014

År

Kvinnor Män

Totalt

page48image17536 page48image17696 page48image17856

Källa: NDR - Nationella Diabetesregistret.

Andelen fysiskt inaktiva patienter uppgick i riket till 28,4 procent, vilket framgår av diagram 20. Variationer mellan landsting spänner från 21,5 procent upp till 42,6 procent. Uppgifter om fysisk aktivitet och inaktivitet finns för 247 087 personer.

page49image728

Diagram 20 Landsting

Andel personer med diabetes i primärvård som är fysiskt inaktiva, år 2014.

page49image2680 page49image29144 page49image29304 page49image29464 page49image29624 page49image29784 page49image29944 page49image30104 page49image30264 page49image30424 page49image30584

Västerbotten Jämtland Dalarna Gävleborg Västernorrland Norrbotten Kalmar Örebro Värmland Jönköping Östergötland Södermanland Kronoberg Gotland Blekinge Västmanland Halland RIKET Uppsala Västra Götaland Skåne Stockholm

page49image34256 page49image34416 page49image34576 page49image34736 page49image34896 page49image35056 page49image35216 page49image35376 page49image35536 page49image35696 page49image35856

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

page49image36864 page49image37024 page49image37184

Källa: NDR - Nationella Diabetesregistret.

Totalt Män Kvinnor Andel 

Sök på www.socialstyrerlsen.se för att se figurer i sin helhet och mer info kring diabetes

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Nyhetsinfo

 

 

 

Europeiska forskningsrådet gör en storsatsning på diabetesforskning. Ett projekt som leds av professor Paul Franks vid Lunds universitets Diabetescentrum ska ta fram metoder som kan användas i utformningen av förebyggande behandling för typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdomar.


 

Projektets syfte är att ta fram biomarkörer som kan användas i utformningen av individanpassad förebyggande behandling för typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Forskarna vill med hjälp av funktionell genomik och epidemiologi identifiera de molekylära mekanismerna som ligger bakom skyddande effekter av kost och motion.


I “funktionell genomik” studeras hur variationer i arvsmassan som förkommer mellan individer påverkar biologiska processer i kroppen och som i sin tur kan påverka risken för sjukdom. I ”epidemiologi" identifieras och värderas betydelsen av olika riskfaktorer för sjukdom i en befolkningsgrupp.

Genom att kombinera dessa två strategier är målsättningen att identifiera biomarkörer, som enkelt kan mätas i blod, som kan användas för att skräddarsy förebyggande behandling vad gäller kost och motion utifrån den enskilde personens profil.

Europeiska forskningsrådets (ERC) uppdrag är att främja forskning av högsta kvalité genom omfattande och långsiktig finansiering. ERC Consolidator Grants är mycket prestigefyllda forskningsanslag på cirka 2 miljoner euro under fem år.
Anslagen söks i internationell konkurrens med vetenskaplig excellens som enda urvalskriterium.

The GAME Unit aims to elucidate the genetic and molecular basis to type 2 diabetes, CVD and related traits. The Unit specifically seeks to identify ways in which genetic and molecular information might be used to help prevent or treat these diseases.

The GAME Unit was established in August 2010, headed by Prof. Paul Franks. The Unit has around 20 members, including PhD students, post-docs, and junior faculty, as well as affiliate, visiting and part-time researchers. The GAME Unit collaborates with research institutes from around the world and members of the Unit have undertaken visiting training positions at several collaborating centres, including Harvard, Oxford and Cambridge universities and at the Wellcome Trust Sanger Institute. These training opportunities have formed important components of doctoral and post-doctoral fellows’ training programs in the GAME Unit. The Unit’s main focus is on molecular and genetic epidemiology of type 2 diabetes, CVD and related traits. We are particularly interested in determining the synergism of genetic and non-genetic risk factors for these diseases. The Unit and its research is supported by grants from the Swedish Research Council, Novo nordisk, the Swedish Heart Lung Foundation, the Wellcome Trust, European Union (IMI), and the U.S. National Institutes of Health.

Publiceras med tillstånd från förf och www

Från www.diabetesportalen.se Nyhetsinfo www red DiabetologNytt

 

 
  •  

Kaiser Survey Links Portal Use With Improved Perceptions of Health 

Thirty-two percent of patients with chronic conditions said that exchanging e-mail with provider improved their overall health

A third of patients with chronic conditions who exchanged secure e-mails with their doctors said that these communications improved their overall health, according to a Kaiser Permanente study published in the Journal of Managed Care.

The study is among the first to examine how the ability to send secure e-mails to doctors affects patient behavior, preferences and perceptions about their own health care.

Researchers surveyed 1,041 Kaiser Permanente patients in Northern California who had chronic conditions such as asthma, coronary artery disease, congestive heart failure, diabetes or hypertension. Survey participants included patients who had used Kaiser Permanente's online patient portal, My Health Manager, to send secure e-mail messages, as well as patients who had not sent any messages. Surveys were completed in 2011 by mail, online or by telephone interview to ensure that access to technology would not affect response rates.

"We found that a large proportion of patients used e-mail as their first method of contacting health care providers across a variety of health-related concerns," said Mary Reed, DrPH, staff scientist with the Kaiser Permanente Division of Research  in Oakland, Calif. and the study's lead author, in a prepared statement. "As more patients gain access to online portal tools associated with electronic health records, e-mails between patients and providers may shift the way that health care is delivered and also impact efficiency, quality and health outcomes."

Among the survey's key findings:

• Virtually all patients with chronic conditions said that exchanging e-mail with their health care provider either improved (32 percent) or did not change their overall health (67 percent); less than 1 percent said that e-mailing made their health worse.

•  More than half of respondents (56 percent) had sent their provider an e-mail within the previous year, and 46 percent used e-mail as the first method of contact for one or more medical concerns.

•  Among patients who had e-mailed their health care provider, 42 percent reported that it reduced phone contacts and 36 percent said it reduced in-person visits.

In 2014, Kaiser Permanente members sent more than 20 million secure e-mails to providers through the portal.

En CGM-mätare som mäter blodsockervärdet kontinuerligt och automatiskt. En sensor på armen sänder ut radiosignaler och den som har diabetes behöver bara scanna sensorn för att få ett värde.

Nästan 1200 barn och vuxna diabetiker saknar kontinuerliga blodsockermätare, säger Richard Mårtensson från kampanjen Barndiabeteskampen som har färsk statistik från Landstinget Dalarna.  

– Trenden är att fler barn får tillgång till tekniken i jämförelse med i somras och det är mycket positivt och ett klokt beslut av landstinget. Samtidigt måste landstinget nu säkerställa att alla barn som återstår erbjuds tekniken, säger Richard Mårtensson.

LÄS MER: Barndiabeteskampen: "Det här bör vara lika naturligt som en pacemaker"

Nu finns också en ny mätare som bygger på ny teknik som är betydligt billigare än CGM-mätaren, FGM med namn Libre, betonar han.

– Vi har räknat lite grovt på kostnaderna för diabetes typ 1 och 2 där typ 1 diabetiker i Dalarna också har en hög omfattning av komplikationer av den statistik som vi kan utläsa ur det nationella diabetesregistrets (NDR). Diabetes utgör cirka tio procent av hälso- och sjukvårdens budget, totalt runt 600 miljoner kronor på ett år för Landstinget Dalarna. Av dessa kostnader uppskattar vi att kostnader för komplikationer utgör 450-500 miljoner kronor. 

När det gäller barn finns 169 patienter 0-18 år med diabetes typ 1 i landstinget enligt landstingets statistik.  – Enligt statistiken vi har fått ser vi att sex av tio barn kommer att använda kontinuerlig blodsockermätning i någon form, säger han.

Men 67 barn har varken CGM eller FGM-mätare, betonar han.

– Det innebär att 60,4 procent kommer att använda den nya tekniken när alla mätare har startats medan 39,6 procent inte har någon mätare, varken CGM eller FGM. 

Både CGM och FGM mätarna mäter blodsockret kontinuerligt. Om CGM-mätaren är kopplad till en insulinpump larmar pumpen när blodsockret är högt och om det är lågt finns det idag pumpar som automatiskt stänger av insulinet, berättar han.

– En åttaåring klarar en sådan mätare alldeles utmärkt, säger han.

Det finns 1286 vuxna med diabetes typ 1 i Landstinget Dalarna, enligt landstinget. Och 1099 av dessa har varken tillgång till CGM eller FGM mätare. Det är 85,5 procent som inte har den nya tekniken.

– Här är vi djupt oroliga. Vi vill att alla diabetiker, barn som vuxna, som behöver den nya tekniken ska få tillgång till den. Den nya tekniken sparar både lidande och resurser till sjukvåren.

Landstinget har väldigt mycket att tjäna på att studera vårt medborgarförslag och därefter fatta beslut om att snarast möjligt implementera det. Egentligen är det fruktansvärt illa i samhället när vi måste driva en kamp för att få teknik som vi vet kan förbättra människors liv, minska lidande och förlänga liv! 

Statistiken kommer från början av december 2015.

LÄS MER: Den lilla apparaten förändrade Thomas liv

Jag vill inleda med ett citat från ett samtal i grupp för personer med typ 1 diabetes:

  • Jag tycker… ta blodprov själv hemma. Det är en fantastisk grej. Och sen fick jag insulinpump. Och nu….CGM.
  • Det är jättebra….. Och upplever som att jobbet med att kunna hantera diabetes har blivit mycket lättare för mig.

Jag skulle kunnat sluta inlägget här med ovan citat. Om det var en realitet för alla personer med diabetes. Det borde vara en mänsklig rättighet.

Istället har det senaste halvåret präglats av en kamp från patienter med typ 1 diabetes. Människor som bryr sig om sin hälsa och vill leva ett gott liv. Kampen har handlat om CGM och Flash Glucose Monitoring (FGM) exemplifierat som Libre.

Vi från SFSD har stöttat detta upprop. Utan att ta i allt för mycket är dessa hjälpmedel revolutionerande. Upptäckten av insulin var värt ett nobelpris i medicin och fysiologi år 1921, livräddande på kort och lång sikt för patienter med typ 1 diabetes.

I takt med att patienterna med stöd av Hälso och sjukvårdslagen 1982 tog kommandot över sin egen sjukdom kom möjligheten att självständigt kunna styra sin insulinbehandling genom blodsockertester och insulinpump. Denna möjlighet har varit en tillgång, men den ställer också krav på den enskilde patienten och det krävs samtidigt att diabetesvården tillhandahåller adekvat utbildning och stöd.

För att uppnå ett bra och stabilt blodsocker krävs ett stort antal tester dagligen. Jag citerar en patient: för att mitt HbA1c ska ligga bra har jag tagit 12 tester dagligen. Dessa blodiga tester måste utföras i allehanda miljöer och vid olika tillfällen. Det är inte så kul att behöva kolla sitt blodsocker inför publik. Något som kan upplevas integritetskränkande. Tänk er själva att ta fram blodsockermätaren på ett tåg framför ett barn. som genast högt och tydligt frågar sin mamma – ”varför sticker sig tjejen sig i fingret?”

Varför kan då inte de som vill erbjudas dessa hjälpmedel? ”Ekonomin” verkar vara svaret.

Här är det på plats att reflektera över att vi knappast har haft så god ekonomi som idag. Finansminister Margareta Andersson beskrev i slutet av 2015, att ekonomin i Sverige går bättre än tåget.

Paradoxalt nog fanns det ekonomiska resurser när insulinet, insulinpumpen, blodsockermätare med teststickor lanserades som fritt hjälpmedel 1962, 1981 respektive 1997. Kostnaden för blodsockerstickor är jämförbara med kostnader för dagens Libre.

Idag vet vi att insulinpump räddar liv. Kontinuerlig blodsockermätning förbättrar HbA1c, ger mindre diabeteskomplikationer – och förbättrar livskvalitet.

Nu är det dags ...

• Att vi som diabetessjuksköterskor och diabetesläkare kraftfullt argumenterar för CGM och FGM som ett fritt hjälpmedel för patienter med typ 1 diabetes utifrån våra nationella riktlinjer, ordnar ordination samt reflekterar över och strukturerar uppföljning på respektive enhet.

• Att ansvariga politiker nationellt och i respektive landsting 2016 ställer sig bakom CGM och FGM som ett fritt hjälpmedel. Och att det i varje landsting ordnas en budget för detta. Om det var möjligt på 1900-talet. så måste det gå år 2016.

Janeth Leksell, docent och specialistsjuksköterska, Högskolan Dalarna, Uppsala Universitet, vetenskaplig sekreterare för Svensk Förening för sjuksköterskor i diabetesvård SFSD

Debattinlägg till DiabetologNytt

SFD stöder fullt ut de Nationellt framtagna riktlinjerna för CGM och insulinpump
 
För Svensk Förening för Diabetologi SFD
Johan Jendle 
Prof överläk, vetenskaplig sekr SFD
 
Nyhetsinfo 
www red Diabetolognytt

Förlag Natur & Kultur 2015. Pris inbunden 255 kr.

Amerikanska originalets Mindset – the new psychology of  success

 

C S Dweck är forskare inom personlighet-, social- och utvecklingspsykologi. Hon har varit professor vid Colombiauniversitetet och är det nu vid Stanforduniversitetet. 

 

Det hela startade med att författaren och en medarbetare insåg att begreppet förmåga hade två definitioner; en statisk förmåga som måste bevisas och en föränderlig förmåga som kan utvecklas genom lärande. Det handlar också om hur ett misslyckande tolkas; ”Jag är misslyckad” eller ett problem att ta itu med och lära sig något av. 

 

Större delen av boken ägnas åt att differentiera mellan att agera enligt ett statiskt respektive ett dynamiskt mindset. Vid det förra ser man mänskliga egenskaper som medfödda och oföränderliga. En person med detta tankesätt söker ständigt bekräftelse på sin talang och undviker aktivt misslyckanden genom att inte utmana sig själv att pröva nytt. Begåvningen skall lysa – en visad ansträngning skulle ”sänka” personen i andras ögon. Det dynamiska tankesättet präglas i stället av idéer om hjärnans plasticitet och utvecklingsbarhet genom nya kunskaper och erfarenheter vilket i sin tur påverkar förmågor och prestationer. Idog ansträng-ning är vägen! Jag kom att tänka på Ingmar Stenmarks lakoniska svar när sportintervjuaren efter en seger frågade:”Men är det inte bara tur när man vinner med 3/1000-dels sekunder?!” ”Jo, jo, och ju mer jag tränar ju mer tur har jag.”

 

Fördjupade förklaringar av dessa båda mindset med många exempel finns i kapitel 1-3. Speciellt betonas riskerna med att berömma för talang, inte för ansträngning. Här finns ett intressant forskningsprojekt beskrivet, där elever styrdes in mot det ena eller det andra förhållningssättet och vilka långtgående konsekvenser detta fick. (Sedan kan vi ju fundera över det etiska i undersökningen.)

 

Boken flyter på i kapitel 4-6 med fördjupning inom sport, företag och relationer. John Mc Enroe tas som exempel på en spelare med statiskt mindset, Tiger Woods får illustrera ett dynamiskt synsätt. (Kanske hade hennes odelade entusiasm för den senare dämpats om hon skrivit boken efter 2010?) Från företagsvärlden kan nämnas att Lee Iacocca tas som ett exempel på en man med statiskt tänkande, en som sänkte Chrysler. Kanske ändå, resonerar författaren, har han på äldre da´r ändrat förhållningssätt, för han skänker numera stora summor till diabetesforskning! Jack Welch uppryckning av General Electric får stå för det dynamiska förhållningssättet.

 

Kapitel 7 ägnas åt illustrativa beskrivningar av såväl dåliga som bra ageranden från föräldrar, lärare och tränare samt vilka konsekvenser de olika förhållningssätten får. Detta avsnitt är, enligt mig, det mest värdefulla.

 

Avslutningsvis får vi också, i kapitel 8, en liten manual för att ändra vårt mindset från statiskt till dynamiskt. ”Only dead people cant change”, som min handledare Tony Manocchio brukade säga. 

 

Genomgående efter varje kapitel i hela finns några tillämpningsövningar. 

Rekommenderade böcker och index finns allra sist i boken.

 

C S Dweck skriver att detta är hennes första försök att skriva något populärvetenskapligt, tidigare har hon enbart producerat vetenskapliga artiklar. Kanske därför boken översvämmas av livfulla exempel? I varje kapitel finns hänvisningar till varifrån dessa är tagna – man kan säga att hon generöst ger andra den äran. Jag tycker att hon skulle sovrat bland de många illustrationerna. Hur intelligent och brådmogen ett barn än är kan jag omöjligt ta till mig att en 4-månaders baby skulle – på klingande amerikanska - fråga: ”Mamma, Pappa, vad får vi till middag?” För mig drar det ner trovärdigheten.

 

Författaren är personlig, blottar medvetet en del av sina sämre sidor. Boken är lättläst och roande, dock menar jag att mindset är för förenklat som förklaringsmodell till alltför mycket. Är den läsvärd ändå? Och om ”ja”, för vem?

 

JA! Alla föräldrar och lärare skulle ha glädje av att ta del av resonemanget i boken! Då blir dessa begrepp verkligt bra verktyg att resonera kring. Inom sjukvården handlar mycket om pedagogik; någon form av förändring skall ju till och patienter skall förmås utöva selfefficacy. 

Hur skall vi gå tillväga? Goda tips finns här.

 

Jag önskar att jag själv haft dessa begrepp att tillgå när jag skulle starta handledningsgrupper för blivande psykoterapeuter i KBT. Dessa grupper bestod av läkare, psykologer, socionomer och sjuksköterskor med flerårig erfarenhet inom sina respektive område. Det var svårt för en del att ta till sig att de nu var de noviser inom ett nytt yrkesområde. De ville vila på gamla lagrar, hade svårt att ta till sig handledningen, önskade enbart bekräftelse, medan andra fullkomligt sjöd av förväntan och djärvt visade video-filmer från ganska dåliga sessioner, sög in tips, gick hem och övade – och när nästa session visades, var den ofta mycket bättre – men de klarade även ett nytt misslyckande. För de var ju där för att lära sig, inte för att visa upp sin duktighet. För att på sikt kunna hjälpa klienter! Och så får jag ju rikta blicken mot mig själv också; vilken syn hade jag på deras möjligheter att utvecklas – och min egen, att utvecklas som handledare?

 

”Passionen för att anstränga sig och hålla fast vid något, till och med, (eller särskilt) när det inte går så bra, är kännetecknet för ett dynamiskt mindset. Det är det som gör att människor kan lyckas under några av de mest utmanande perioderna i livet.” (C S Dweck)

 

För DiabetologNytt

 

Marie Insulander

Peg. psykolog, specialist i klinisk psykologi

Leg. psykoterapeut, handledare

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

The 5-year survival of patients on glucose-lowering agent differs and is partly driven by the patient’s individual risk profile.

 

The lowest 5-year mortality risk was found with metformin therapy, and statins were associated with lower 5-year mortality, according to the researchers.

Pieter Gillard, MD, PhD, of iMinds Medical IT, KU Leuven in Belgium, and colleagues evaluated data from the National Alliance of Christian Mutualities on 115,896 patients starting metformin, sulfonylurea or insulin (alone or in combination) between 2003 and 2007 to determine the effect of glucose-lowering agents on 5-year mortality. Patients not on glucose-lowering agents were matched for age, sex, history of cardiovascular events and therapy with antihypertensives, statins and blood platelet aggregation inhibitors with controls.

Glucose-lowering therapy groups included: metformin (n = 42,900), sulfonylurea (n = 19,231), insulin (n = 12,807), metformin and sulfonylurea (n = 25,218), metformin and insulin (n = 9,506), sulfonylurea and insulin (n = 6,087) and metformin, sulfonylurea and insulin (n = 10,653).

Excess mortality was highest in the group starting insulin (23.8%), followed by sulfonylurea (4.1%) and metformin (0.3%). A reduced 5-year survival compared with controls was found among participants on metformin plus sulfonylurea or metformin plus insulin and those on metformin, sulfonylurea and insulin.

In participants with a history of CV events, the lowest survival rates were found among those on therapies that involved both insulin and sulfonylurea. However, survival of participants with a history of CV events on metformin monotherapy did not significantly differ from the survival of matched controls.

Survival was highest in patients on metformin and lowered in those on sulfonylurea and insulin at any age. Survival was also lower in participants starting combination therapy compared with matched controls.

Participants using statins and glucose-lowering medications had higher survival regardless of CV history compared with participants not on statins.

“We conclude that 5-year survival in subjects on glucose-lowering therapy is lower than in matched controls except for metformin monotherapy,” the researchers wrote. “Intake of metformin is associated with lowest 5-year mortality. In all groups, the intake of statins was associated with a reduced mortality rate.” Disclosure: The researchers report no relevant financial disclosures. 

From http://www.healio.com/

Nyhetsinfo

Abstract

http://press.endocrine.org/doi/abs/10.1210/jc.2015-3184

www red DiabetologNytt

 

En ny app har utvecklats tillsammans med barndiabetespatienter och vårdpersonal på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset. Barn och ungdomar med nyupptäckt diabetes kan nu använda appen för att på ett enkelt sätt följa sin sjukdom i hemmet och samtidigt ha kontakt med vårdpersonal. 

Patienten eller föräldern fyller på med information som blodsockervärden, uppgifter om kost och fysisk aktivitet i appen. Med den informationen från patienten kan vårdpersonalen kommunicera direkt med patienten och ge en ordination av insulin. Information sparas i appen och patienten och vårdpersonal följer tillsammans upp informationen vid nästa besök på sjukhuset. 

 – Diabetes är en kronisk sjukdom som barnen och ungdomarna måste lära sig att leva med. Med appen som stöd ökar patientdelaktigheten och patienterna får ett bra och pedagogiskt verktyg för att lära sig mer om sambanden mellan kost, insulinbehov och hur träning påverkar sjukdomen säger, Åsa Wallin, chefsjuksköterska på Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

Patientsäkerheten ökar när informationsutbytet sker direkt från patienten till sjuksköterska och läkare på avdelningen som sedan kan följa informationen på en läsplatta – Den ger också möjlighet till ökad säkerhet i kontakten mellan hemmet och vården, säger Åsa Wallin, chefsjuksköterska, som är initiativtagare till utvecklingen av appen med patienterna.

Appen har precis börjat användas i vården på avdelning Q63, Astrid Lindgrens Barnsjukhus och har utvecklats i samarbete med patienter, föräldrar, vårdpersonal, Innovationsplatsen på Karolinska Universitetssjukhuset och företaget DiabetesTools.

Fakta diabetes

  • Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom.
  • Varje år behandlas omkring 1000 barn och ungdomar med diabetes typ 1 på Astrid Lindgrens Barnsjukhus.
  • Diabetes typ 1 hos barn behandlas i specialistvården.
  • Q63 tillhör barnmedicin 2, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, och är en slutenvårdsavdelning med 13 vårdplatser, två övervakningsplatser samt en dagvårdsverksamhet. 

För information:
Åsa Wallin, chefsjuksköterska, Barnmedicin 2, Q63, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset,

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv. 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Ur press release Diasend 
 
Många svenskar lever idag med sjukdomen diabetes, vilket innebär att kroppen själv inte kan hålla blodsockret på en bra nivå.
 
Diabetes är som svårast att hantera då man frångår sina rutiner och en ny granskning, baserad på data från närmare 2 500 personer, visar att jul och nyår utgör årets allra största utmaning.
 
– Juldagarna sticker ut, men nyårsafton är ohotad som årets tuffaste dag för svenskar med diabetes.
 
Diabetes är tillståndet som innebär att kroppens egen insulinproduktion helt eller delvis upphört, vilket kallas typ 1 respektive typ 2. För att hålla sockernivån i blodet på normala nivåer, så att inga organ tar skada, måste man därför själv parera topparna som uppstår under dagen. Det görs med hjälp av bland annat insulin och för att få rätt dos måste man ha ständig koll på vad, hur mycket och när man äter.
 
Svenska diabetesföretaget Diasend har analyserat data från 2014 från totalt 2 484 personer med typ 1 diabetes – och trenden är tydlig: Under jul och nyår avviker man som mest från de rekommenderade blodsockervärdena.
 
För vuxna stiger siffrorna under fyra dagar i rad, med start den 23 december, och når sin topp på 10,9 mmol/l. Därefter följer två dagar av snarlika värden, två dagars försiktigt fall och till sist årets raket: Nyårsafton. Då uppmättes fjolårets enskilt högsta medelvärde: 11,7 mmol/l.
 
– Under jul- och nyårshelgen konsumerar många av oss mer mat, sötsaker, läsk och alkohol än normalt. Är man frisk så märks det främst på badrumsvågen, men för den som lever med diabetes krävs ett ständigt aktivt arbete för att justera insulindoser. Och allt under en period då man bara vill ta det lugnt och vara ledig. 
 
Statistiken visar tydligt konflikten i detta och det kan vara väldigt nyttigt att på en övergripande nivå visualisera sina egna värden för att se vilka förändringar man eventuellt behöver göra, säger Sara Mansten, överläkare på Ersta Sjukhus.
 
Barn och ungdomar, personer under 18 år, har generellt sett något lägre värden – men mönstret är i det närmaste identiskt med de vuxna personerna. Ragnar Hanås, barnläkare på Uddevalla Sjukhus, har följande förklaring till jul- och nyårsstatistiken.
 
– Det tydligt att man stannar uppe för att invänta tolvslaget på nyårsafton och äter extra fram till dess, utan att kompensera med tillräckligt mycket insulin. När det är fest kan man unna sig att sikta på lite högre värden än 5-6 mmol/l vid beräkning av insulindoserna, som är vår vanliga rekommendation för barn och ungdomar. Höstlovet, med Halloween i spetsen, är en välkänd utmaning för yngre patienter och nu ser vi tyvärr snarlika medelvärden under nyårsveckan, säger Ragnar Hanås.
 
Med underlag från fler än 500 000 patienter från 17 länder har Diasend en av världens största databaser med diabetesinformation och är en av marknadsledarna inom digital health för diabetes.
 
Jul- och nyårsobservationen avser enbart svenska individer med diabetes. Under 2014 var årsgenomsnittet i glukosvärde för vuxna i Sverige med typ 1 diabetes 9,33 mmol/l, att jämföra med det rekommenderade spannet från sjukvården som är 4 till 8 mmol/l.
 
Se figurer på
• veckonivåer av vuxna blodsocker, 

• Jul och nyår blodsocker barn & ungdom resp vuxna

• Veckonivåer barn och vuxna

http://www.mynewsdesk.com/se/diasend?utm_campaign=Alert&utm_source=alert&utm_medium=email
 
Faktaruta #1: ”Jul och nyårshelgens 3 tuffaste diabetesdagar”
 
1. Nyårsafton
2. Nyårsdagen
3. Annandag jul
 
Faktaruta #2: ”4 saker att tänka på vid festliga storhelger för den som har diabetes”
 
1.
Vid festliga högtider behöver man inte vara riktigt lika strikt med blodsockret. Man får unna sig emellanåtunder förutsättning att man har bättre koll under årets övriga dagar…
 
2.
Försök äta med måtta och anpassa dina insulindoser efter matens kolhydratinnehåll. Idag finns många bra appar som kan hjälpa dig med rätter du inte äter till vardags.
 
3.
Hjärnan fungerar lika dåligt när blodsockret är väldigt högt (över 20 mmol/l) som när det är väldigt lågt (mindre än 3 mmol/l). Humöret påverkas kraftigt, med ”kort stubin” som främsta kännetecken. Så, för att skapa bästa möjliga förutsättningar för en trevlig tid med nära och kära – sikta på ett så normalt blodsockervärde som möjligt.
 
4.
Kom ihåg att alkohol sänker ditt blodsocker. Se därför upp med för höga doser insulin innan du går och lägger dig ifall du druckit under kvällen. Den som är under 18 år bör inte dricka alkohol. 
  
Diasend AB är företag med heltäckande lösning överför, lagrar och analyserar data från fler än 130 olika glukosmätare, insulinpumpar, CGM-system (kontinuerlig glukosmätning) och ledande aktivitetsmätare. Diasends lösning är FDA-godkänd och CE-märkt och används för närvarande i 17 länder. Huvudkontoret ligger i Göteborg, med dotterbolag i Chicago (USA) och London (Storbritannien). www.diasend.com.
 
Nyhetsinfo
Diabeteskollegor var med på Tv4 idag på förmiddagen Nyhetsmorgon
www red DiabetologNytt 
 
Julgrötar, vörtlimpa, must, lussekatter och pepparkakor på jobbet och annorstädes innehåller snabba kolhydrater och ger höga blsr vid typ 1 diabetes.

Samtidigt ska individ med typ 1 diabetes kunna få njuta av jul och nyår. Viss försiktighet med extra mängd av ovan kost i kombination med extra insulin, och framförallt tillgång till insulinpump eller CGM-Libre underlättar betydligt tillvaron för den som har typ 1 diabetes, generellt och i synnerhet under jul-nyår.