FoU-kurs Metabolic disorders including diabetes mellitus (1,5 ECTS) i Umeå 17-21 oktober. Både doktorander och post docs från andra lärosäten kan söka enligt nedanstående, dock  senast 22/6. Bifogar prel schema. 
 
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
  
It is still possible to apply to the doctoral course Metabolic disorders including diabetes mellitus (1,5 ECTS) which we give in Umeå this fall. October 17-21. Both doctoral students and post docs are eligible. If you are interested, please apply as soon as possible, not later than June 22, to course secretary Kerstin Rosenqvist Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.. For details, see attached preliminary schedule.

Best regards,

Tommy Olsson and Mats Ryberg

Preliminary schedule 160510

Metabolic disorders including diabetes - October 17-21, 2016 at Umeå University 

Course leaders: Tommy Olsson, Mats Ryberg 

Course secretary: Kerstin Rosenqvist 

Monday 17 October 

Theme: Obesity 

Introduction to the course 13.00-13.30 Tommy Olsson 

Obesity and obesity-related disorders 13.30-14.30 Tommy Olsson 

Coffee 14.30-15.00 

Obesity surgery 15.00-15.45 Lars Boman 

The importance of brown fat 16.00-16.45 Sven Enerbäck 

Tuesday 18 October 

Theme: The metabolic syndrome 

Hypertension and cardiovascular diseases 08.30-10.00 Bo Carlberg 

Coffee 10.00-10.30 

Lipid metabolism, lipid transport 10.30-11.15 Gunilla Olivecrona 

Lipid biology 11.15-12.00 Bo Angelin 

Mini symposium: Type 2 diabetes pathophysiology 

Insulin resistance 13.30-14.15 Juleen Zierath 

The role of the islet cells 14.15-15.00 Helena Edlund 

Coffee 

The fatty liver 15.00-15.45 Jan Borén 

Intestinal microbiota 15.45-16.30 Fredrik Bäckhed 

Wednesday 19 October 

Theme: Type 2 diabetes epidemiology and treatment 

Epidemiology 08.30-09.15 Olov Rolandsson 

Pharmacological treatment 09.15-10.00 Olov Rolandsson 

Coffee 10.00-10.30 

Lifestyle interventions, obesity and diabetes 10.30-11.15 Bernt Lindahl 

Primary prevention of obesity: NEAT 11.15-12.00 Frida Bergman 

Demonstration of various research techniques DXA, REE, accelerometers, clamp/MR 13.00-16.30 KFC (4 groups) 

Thursday 20 October 

Demonstration of various research techniques 

DXA, REE, accelerometers, clamp/MR 08.30-12.00 KFC (4 groups) 

Theme: Type 1 diabetes 

Epidemiology/pathophysiology 13.00-13.45 Gisela Dahlqvist 

Pharmacological treatment 13.45-14.30 Mats Ryberg 

Coffee 14.30-15.00 

Current aspects on islet cell transplantation 15.00-15.45 Olle Korsgren 

Friday 21 October 

Theme: Diabetes complications 

Eyes 08.30-09.00 Daniel Kjellgren 

Kidneys 09.00-09.30 Michael Ott 

Peripheral nervous system 09.30-10.00 Lars-Johan Liedholm

Leif Groop, professor och internationellt känd för sin banbrytande diabetesforskning, föräras nu ett eget pris. Han har under sin långa karriär i hög grad bidragit till den ökade kunskapen om genernas roll vid typ 2-diabetes, enligt press release.

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt 

Leif Groop, ledare för Lunds universitets Diabetescentrum, är född i Finland och har genom omfattande befolkningsstudier visat att diabetes är långt mer komplex än man tidigare ansett.

I strid med den traditionella uppdelningen av diabetes i typ 1 och typ 2 (ungdoms- och åldersdiabetes) har han beskrivit flera undergrupper, vilka inte passar i det mönstret.

Han var den förste som beskrev LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults), en blandform av diabetes typ 1 och typ 2.

Vidare har han identifierat en serie ärftliga kännetecken, som kan användas för att upptäcka personer med ökad risk för att insjukna i diabetes.

Leif Groops forskning har gett oss bättre kunskaper om hur diabetes utvecklas och kommer att ligga till grund för framtida skräddarsydda behandlingar för diabetes som förebygger delar av det vi idag kallar typ 2-diabetes och dess följdsjukdomar.

Leif Groop lämnar koordinatorskapet för Lunds universitets Diabetescentrum då han går i pension från 1 juli. Han efterträds av professor Maria Gomez.

Priset på 100 000 ska årligen delas ut till en yngre framgångsrik forskare för vetenskaplig förträfflighet inom diabetesforskning som kan leda till nytta för patienter med diabetes. 

Priset presenterades i samband med Lunds universitets Diabetescentrums tioårsjubileum, som firats med ett två dagar lång symposium med toppforskare inom diabetes från hela världen, och instiftas med stöd av Novo Nordisk i Sverige i syfte att bidra till att driva förändringsarbete inom diabetes.

 Sara Liedholm, kommunikatör

Fakta/Lunds universitets Diabetescentrum, LUDC
LUDC, är ett konsortium bestående av forskargrupper vid Lunds universitet med gemensamt fokus på diabetes och dess följdsjukdomar. Det är ett av världens största centra inom området diabetesforsking. Arbetet bedrivs i Malmö och Lund. LUDC bildades 2006. www.ludc.med.lu.se

 

Press relerase

Etablering av Proof-of-Concept – En utvärdering av införandet av ett digitalt arbetssätt i dagligt kliniskt arbete

Nyhetsinfo

www red DiabvetologNytt

Studie på Astrid Lindgrens barnsjukhus

Stockholm,

Sammanfattning

En före/efter-studie visar att införandet av en patientcentrerad vårdmodell med e-hälsa sparar tid genom förenklad kommunikation och datautbyte. Det resulterar i ökade skattningar av effektivitet och nöjdhet från personal, patienter och föräldrar.

 

Studiepartners

Klinisk partner           

Diabetesavdelningen på Q63 på Astrid Lindgrens barnsjukhus, en del av Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm

Akademisk partner

Karolinska Institutet i Stockholm

Produktleverantör av e-hälsa

TriabetesClinic för barn, med appen TriabetesGo, från Diabetes Tools

 

Finansierande organisation

Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, och SWElife, Sveriges innovationsprogram för life science

Fakta om studien

Före (pappersbaserat arbetsflöde):

Förstudie april 2015

Efter (e-hälsa):

Konceptstudie från november 2015 till mars 2016

  • Deltagare: 12 vårdpersonal och 18 familjer (majoriteten med barn under 10 år)
  • Finansiering: anslag från Vinnova
  • Resultat: presenterat av Vinnova april 2016

Metoder:

  • Enkät med bedömningsskalor och öppna frågor
  • Observationer av arbetsflöden

Resultat: två datauppsättningar

  1. Personalupplevelser – Astrid Lindgrens barnsjukhus
  2. Patientupplevelser – insulinberoende barn och deras föräldrar

Erkännanden:

Åsa Wallin, projektledare, Karolinska Universitetssjukhuset.

Triabetes och TriabetesClinic är varumärken som tillhör Diabetes Tools Sweden AB.

E-hälsa för vård av barn med diabetes

Etablering av Proof-of-Concept – En utvärdering av införandet av ett digitalt arbetssätt i dagligt kliniskt arbete

Sammanfattning

Det förekommer endast ett fåtal validerade vårdmodeller som systematiskt och framgångsrikt använder sig av e-hälsa (mobil hälsa) för att optimera diabetesvården, och länka samman den med patientens egenvård.

 

Vid diabetes hos barn har patienten ett unikt egenvårdsansvar för att upprätthålla sin metaboliska kontroll efter den initiala sjukhusvistelsen, samtidigt som patienten ska ha regelbunden kontakt med sitt vårdteam. Dessa förhållanden gör att diabetes för barn lämpar sig väl för en patientcentrerad vårdmodell med stöd i e-hälsa.

 

På Astrid Lindgrens barnsjukhus

Den här rapporten redovisar en anslagsfinansierad studie på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm, vilken visar att övergången till en vårdmodell med e-hälsa resulterar i högre omdömen vad gäller nöjdhet hos den medverkande vårdpersonalen, de insulinberoende barnen och föräldrarna.

Den nya vårdmodellen bygger på TriabetesClinic för barn, en e-hälsolösning från Diabetes Tools som har använts kliniskt på sjukhusets diabetesavdelning sedan november 2015.

Proof of Concept etablerat

Studiens målsättning att etablera konceptet e-hälsa (ett sk. Proof of Concept, PoC) för en ny patientcentrerad vårdmodell vid diabetes hos barn uppnåddes. Resultaten jämfördes med en förstudie från april 2015, som utvärderade det pappersbaserade arbetsflöde som då användes.

Tidsbesparing och högre effektivitet

Före/efter studien uppvisade följande trender:

  • Personalen var nöjdare med arbetsflödet när de använde den digitala TriabetesClinic-tjänsten via en app på surfplatta på avdelningen jämfört med de pappersformulär som användes tidigare.
     
  • Tidsbesparingar uppstod genom förenklade procedurer kring datainsamling och kommunikation, vilket i sin tur resulterade i att personalen bedömde sitt arbete som effektivare.
     
  • Föräldrarna, å sina barns vägnar, kände ökande trygghet när de använde mobilappen TriabetesGo hemma, och rapporterade användarnöjdhet långt över resultatet för det tidigare pappersbaserade arbetssättet.

Kliniska och akademiska partners

Konceptstudien finansierades genom anslag från Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Studiens kliniska partner var Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm genom Astrid Lindgrens barnsjukhus, och akademisk partner var Karolinska Institutet.

Studien genomfördes från november 2015 till mars 2016. Vinnova publicerade den officiella översikten i april 2016. Denna rapport är ett komplement till Vinnovas sammanfattning.

Inledning

Egenvård av kronisk sjukdom innebär många komplexa steg som utförs av patienten.

Insulinberoende diabetes hos barn är särskilt mångfacetterat eftersom det inbegriper dels ett stort vårdteam och dels de unga patienterna tillsammans med sina föräldrar, familjer och lärare.

Vid diabetes hos barn har patienten ett unikt egenvårdsansvar för att upprätthålla sin metaboliska kontroll efter den initiala sjukhusvistelsen, samtidigt som patienten ska ha regelbunden kontakt med sitt vårdteam.

Idag finns det många verktyg för egenvård, till exempel mobilappar, som ofta har bristande regulatorisk kontroll eller är underutnyttjade av sjukvården. Det finns endast ett fåtal vårdmodeller – i Sverige såväl som internationellt – som systematiskt och framgångsrikt utnyttjar e-hälsa för optimering av diabetesvården genom att länka samman den med patientens egenvård.

Dessa förhållanden gör att diabetes för barn lämpar sig väl för en vårdmodell med stöd i e-hälsa.

Det sjukhus som behandlar de flesta barnen med insulinberoende diabetes i Sverige är Astrid Lindgrens barnsjukhus, en del av Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Här har man använt ett arbetsflöde för e-hälsa med hjälp av den app-baserade tjänsten TriabetesClinic för barn sedan november 2015. Tidigare använde diabetesavdelningen pappersformulär och telefonsamtal för att hantera vården, vilket gjorde denna avdelning till en idealisk miljö för en jämförelsestudie av situationen före och efter införandet av e-hälsa. 

Syfte och mål med studien

Syftet med denna studie var att etablera konceptet e-hälsa (ett sk. Proof of Concept, PoC) för en ny patientcentrerad vårdmodell vid diabetes hos barn. Införandet ämnade demonstrera hur en vårdprocess med stöd i e-hälsa kan testas, implementeras och valideras i en klinisk miljö och samtidigt ge ökad patientnytta och effektivare arbetsflöden.

Målen med studien var att effektivisera personalens arbetsflöde, förbättra patientsäkerheten, ge ökad datasäkerhet i kommunikationen mellan vårdgivare och patient, samt göra patienten mer delaktig i sin egen vård.

Metod med för- och efterstudie

Studien hade två separata delar som genererade jämförbara data över en tidsperiod på 12 månader.

  1. Förstudien genomfördes i april 2015 för att kartlägga hur läkare och sjuksköterskor på diabetesavdelningen Q63 samverkade med patienter och föräldrar vid rapporteringen av blodsockervärden och beräkningen av insulindoser. Det arbetsflöde som användes vid denna tidpunkt bestod av pappersformulär och telefonsamtal. Processen utvärderades med hjälp av enkäter. Arbetsflödet på avdelningen observerades och tidsstuderades.
  2. Efterstudien genomfördes från november 2015 till mars 2016. Nya arbetssätt utformades för personal och patienter på diabetesavdelningen på Q63 med hjälp av tjänsten TriabetesClinic för barn. Utbildning var också en del av studien. Pappersformulären och telefonsamtalen ersattes med en app och surfplatta för personalen på kliniken och mobilappen TriabetesGo för patienter och föräldrar i hemmet. Båda apparna utbyter data i realtid och uppdaterar automatiskt webbverktyget TriabetesClinic på vårdgivarens dator.

Denna förändring möjliggjorde att den nya digitala vårdmodellen kunde utvärderas med hjälp av enkäter med bedömningsskalor och öppna frågor. 12 personer från vårdpersonalen och 18 familjer inkluderades, där 73 % av barnen var under 10 år.

Vinnova, som finansierade studien, publicerade en officiell sammanfattning i april 2016. Denna rapport fungerar som ett komplement för redogörelse av resultat och trender.

Resultat

Den e-hälsobaserade vårdmodellen fick bättre omdöme vad gällde nöjdhet och effektivitet än de pappersformulär som användes tidigare, från både vårdpersonal och föräldrar.

Förstudien visade att det krävdes minst sju steg varje dag för att rapportera blodsockervärden och justeringar av insulindos för varje nydiagnostiserat barn, när man använde pappersformulär och telefonsamtal. Varje tillfälle tog 30-45 minuter och tidscykeln var upp till 1,5 dygn. Det stora antalet länkar i kommunikationskedjan tog onödig tid och ökade risken för missförstånd och fel. Därför kom man i förstudien fram till att det fanns ett behov av förbättring och genom att införa en e-hälsolösning kunde tidsåtgången för varje justering minska till totalt 3-4 minuter.

Riskerna minskades genom införandet av en vårdmodell med e-hälsa och genom att man utbildade personalen att använda de nya säkra digitala verktygen. Personalens utvärdering av arbetsflödet, tillsammans med patienternas ”egenvårdskomponent”, utgjorde fokusområdet för konceptstudien. Jämförelsen av resultaten från före och efter som presenteras nedan har delats upp i två delar: personalupplevelsen och patientupplevelsen.

Personalupplevelsen

Personalen var nöjdare med arbetsflödet när de använde den digitala TriabetesClinic-tjänsten via en app och surfplatta på kliniken, jämfört med det pappersbaserade arbetssätt som användes tidigare.

Enkätresultaten visar att personalen fann rapporteringen av patienternas blodsocker- och kolhydratvärden för beräkning av insulindoser mindre komplicerad med den nya vårdmodellen (se figur 1). De ansåg också att det var lätt att komma åt och analysera patientuppgifter med hjälp av de digitala verktygen. På samma sätt skattade läkarna att processen för insulinordination med e-hälsa var mindre komplicerad.

Processerna för rapportering och åtkomst till data som introducerades genom arbetsflödet med e-hälsa uppskattades ta mindre tid än tidigare (se figur 2). Samma positiva trend observerades när personalen tillfrågades om hur effektiv den interna kommunikationen var under helgskift (se figur 3).

 

 

Enkätresultaten för de två vårdmodellerna visade att andelen nöjda i personalen ökade från 56 % ”före” till 88 % ”efter” (se figur 4).

 

 

Figur 4: Personalen var nöjdare med de nya e-hälsobaserade processerna jämfört med det tidigare arbetssättet.

 

 

Personalens kommentarer om TriabetesClinic på avdelningen:

 

”Ser hur de [läkare] ordinerat utan telefonsamtal.”

 

”Mycket bättre än gröna listor eller telefon.”

 

”Går snabbt. Bra.”

 

”Fortfarande känns det som om man (förstås) behöver prata med varandra och kolla så att alla funktioner fungerar.”

 

Vikten av personalutbildning

Genom att förändra det etablerade arbetssättet och införa nya procedurer riskerade man motstånd från - och dålig uppslutning bland – personalen, om man inte vidtog förebyggande åtgärder.

 

Därför ingick ett utbildningsprogram för TriabetesClinic som en del i konceptstudien.

 

Utbildning av den personal som skulle vara först med att använda apparna prioriterades. Det innebar att man tidigt kunde identifiera viktiga frågeställningar kring implementationen och skapa rutiner innan fler personer involverades. Det innebar också att dessa medarbetare blev expert-användare, och kunde på ett effektivt sätt föra sina kunskaper vidare till andra. Utbildningssessionerna genomfördes via nätet eller vid personliga möten.

 

 

Patientupplevelsen

Föräldrarna, å sina barns vägnar, kände sig tryggare i ökande grad när de använde mobilappen TriabetesGo hemma, och var mycket nöjdare med appen än med det tidigare pappersbaserade arbetssättet.

Enkätsvar från patienter och föräldrar visar att andelen som var nöjda med TriabetesGo-appen ökade med tiden.

Bara 36 % av de tillfrågade patienterna var nöjda med de tidigare pappersformulären. Andelen nöjda ökade till 67 % när man började använda mobilappen för att rapportera värden efter utskrivningen från sjukhuset. Andelen ökade med ytterligare 13 % till 80 % efter 1–2 månaders användning hemma (se figur 5).

 

 

Figur 6: När föräldrarna tillfrågades om hur trygga de kände sig när de använde TriabetesGo-appen förbättrades omdömet över tid.

 

                           

Föräldrars kommentarer om att använda TriabetesGo hemma:

”Jag känner mig trygg med registreringen i appen. Mitt barn är alldeles för liten för att hantera appen överhuvudtaget.”

”Enkel och pedagogisk.”

”Har provat några olika appar för att jämföra men tycker då att denna är enklast.”

 

När föräldrarna tillfrågades om egenvård och huruvida deras barn kunde använda mobilappen själva sågs en märkbar beteendeförändring. Vid utskrivning från sjukhuset uppgav mindre än 40 % av svaranden att deras barn skulle kunna använda appen själva. Efter några dagar hemma ökade denna andel till 80 %, för att stabiliseras på 73 % efter 1–2 månader.

En liknande uppåtgående trend observerades också när föräldrarna tillfrågades om hur trygga de kände sig med att använda appen. Föräldrarnas trygghet ökade efter 1–2 månader hemma, vilket visas i figur 6.

När man ska upprätthålla den metaboliska kontrollen hos ett barn med insulinberoende diabetes är fler personer än bara föräldrarna inblandade. Enkätsvaren visar på ett ökat stöd från personer utanför familjen. Figur 7 illustrerar att lärare och personal på skola och förskola också använde TriabetesGo-appen och bidrog positivt till att behålla barnet delaktigt i sin egen vård.

Slutsatser

Stöd etablerades för konceptet patientcentrerad vårdmodell med e-hälsa.

Sammantaget visade studien på ett uttalat stöd för införandet av det e-hälsobaserade arbetssättet på diabetesavdelningen på Q63 på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Resultaten från enkäterna före och efter visar två tydliga trender:

Trend 1: Förenklat arbete för vårdpersonalen  

  • E-hälsa ökade andelen som var nöjda med arbetsflödet från 56 % till 88 %
  • Skattningen av effektiviteten i den interna kommunikationen förbättrades från 56 % till 70 %
  • Komplexiteten minskade och tiden utnyttjades på ett bättre sätt

Trend 2: Mobilappen för egenvård var omtyckt av både patienter och föräldrar
Övergången från papper till app ökade andelen som var nöjda med proceduren från 36 % till 80 %

  • Delaktighet, trygghet och känslan av oberoende ökade ju längre man använde appen hemma

Man kan därför dra slutsatsen att övergången från det pappersbaserade arbetsflödet till vårdmodellen med e-hälsa effektiviserade personalens arbetsflöde, sparade tid och ökade patientsäkerheten med hjälp av säker digital kommunikation mellan vårdgivare och patienter. Målet att öka patientnyttan nåddes också eftersom delaktigheten i egenvården och andelen nöjda ökade under studiens gång.

 

För vidare diskussion i ämnet, vänligen kontakta Diabetes Tools:

Anders Weilandt

Verkställande direktör

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

 

 

 

Om Diabetes Tools

Diabetes Tools är ett svenskt medicintekniskt företag som förenklar vardagen för alla inblandade i diabetesvården. Programvarutjänsten TriabetesClinic kombinerar säkert appar (för smartphones och surfplattor), online-konton och webbgränssnitt för att förändra och förbättra diabetesvården.

 

Diabetes Tools har nominerats till ”Best Mobile Innovation for Health” av GSMA 2016 Global Mobile Awards och utsågs till ”Årets MedTech-företag 2014" av Swedish Medtech Association. Diabetes Tools är certifierade mot ISO 13485, en standard för utveckling av medicintekniska produkter och tillhörande tjänster. Triabetes är en CE-märkt medicinsk programvara som är registrerad för försäljning inom EU. Diabetes Tools är privatägt och baserat i Stockholm.

 

Diabetes Tools Sweden AB

Wenner-Gren Center, Sveavägen 166, 113 46 Stockholm, Sverige.

www.diabetestools.se

 

Nyhetsinfo

 

 

 

Motivering till årets 2015 års stipendium för förtjänstfullt arbete inom diabetesvården Sponsor Boehringer Ingelheim

Johan Jendle, prof, vetenskaplig sekreterare Svensk Förening för Diabetologi

 

Capio vårdcentral Våsterås city tilldelas 2015 års kvalitetspris för att med framgångsrikt teamarbete lyckats förbättra en rad viktiga indikatorer för diabetesvård. I synnerhet har man lyckats förbättra metabol kontroll och sänka andelen patienter med HbA1c > 70 mmol/mol till en närmast idealisk nivå. Framgångsfaktorer i NDR-IQ projektet har varit en tydlig struktur i organisationen kring diabetesomhändertagandet. Grundförutsättningar har varit välutbildade diabetessköterskor och intresserade allmänläkare. Man har även arbetat målmedvetet med kalla patienterna till läkarbesök en gång per år och till sköterskebesök minst en gång per år. Denna kontinuitet och starka vilja att regelbundet träffa patienterna på regelbundna patientmöten har varit avgörande för vårdcentralens framgångsrika arbete.

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

Nationella Diabetes Teamet 10 år!              

Nationella Diabetes Teamet, NDT, är en paraplyorganisation för patientföreningar och vårdprofessionella föreningar för att dessa tillsammans ska kunna verka för en bättre diabetesvård i hemmet, samhället och inom sjukvården.

NDT bildades för 10 år sedan som ett ordföranderåd för:

* Sv Diabetesförbundet

* SFD, Svensk Förening för Diabetologi

* BLF´s delförening för endokrinologi och diabetes

*S FSD, Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård

* Sv. Dietistförbundet

 

Det övergripande syftet är:

Att stärka diabetesvården i Sverige,

Tillvarata patienters och professionens intressen,

Driva gemensamma frågor,

Vara remissinstans,

Verka samordnande och arbeta för en jämlik diabetesvård över landet.

 

Under dessa 10 år har NDT arbetat aktivt med många olika uppgifter. Exempel på dessa är:

Almedalsveckan har alltid prioriterats som ett viktigt tillfälle att föra fram diabetesfrågor för politiker och andra beslutsfattare. Blå Boken framtogs inför Almedalsveckan 2014 där 10 prioriterade områden att särskilt satsa på presenterades och diskuterades.

Vid världsdiabetesdagen, WDD (14 nov), har årligen i samarbete med Dagens Medicin framtagits ett program för diskussion om aktuella och angelägna diabetesfrågor, ex den ojämlika tillgången till hjälpmedel som pump/CGM i olika delar av landet.

Diabetes Forum har varit ett mycket uppskattat och välbesökt möte över professionsgränserna. Det hålls vart 4:e år, nästa gång våren 2017.

Nationella Riktlinjer för diabetesvård har diskuterats inom NDT som lämnat synpunkter på dess utformning.

DiS; Diabetes i Skolan-projektet, har initierats av NDT som gett ett starkt stöd till de båda nationella studier som genomförts 2008 och 2015 och som gett två publikationer i internationell tidskrift. Sveriges lagstiftning är internationellt sett mycket uppmärksammad för barnens rätt till stöd i diabetes egenvården under skoldagen. Situationen har förbättrats men det finns en fortsatt förbättringspotential visar studien från 2015.

Diabeteskonsult vore en sådan förbättring vilket utprövades i Jönköpings län och var en framgång. Studien kunde finansieras via Allmänna Arvs Fonden. Tyvärr har ännu inte denna lyckosamma organisationsmodell kunnat förverkligas genom tjänstetillsättning efter studiens avslut.

Nutritionsfrågor, ex hur olika ”modedieter” kan påverka hälsan och diabetessituationen har diskuterats, också i media.

Läkemedel och hjälpmedel samt upphandling, prioritering och riktlinjer för dessa, är ett ständigt aktuellt och återkommande ämne för NDT.

Sammanfattningsvis har bildandet av NDT varit en framgång och möjliggjort ett starkt och fruktbart samarbete mellan patientföreningar och vårdprofession. Vi har alla ett gemensamt intresse av att Sverige bibehåller en ledande position i arbetet för en god diabetesvård!

 

Ytterligare artiklar om NDT kommer publiceras i DiabetologNytt framöver.

Gun Forsander, för Nationella Diabetes Teamet


Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt

 

 

Tryggare övergång för ungdomar med typ 1-diabetes

 

Lise-Lotte Möller och Catarina Fernow, diabetessjuksköterskor vid Skaraborgs Sjukhus.

Att som ung person med typ 1-diabetes behöva byta vårdgivare från barn- till vuxenmottagning kan resultera i otrygghet och uteblivna besök. Diabetessjuksköterskorna Catarina Fernow och Lise-Lotte Möller har skrivit en kandidatuppsats i ämnet och arbetar nu aktivt för att göra övergången så bra som möjligt.

– Det är en svår ålder att ha diabetes i. Tonåren är en period där många ungdomar är mitt i frigörelsen från föräldrar och andra vuxna, att även ha diabetes och dagligen behöva ta ställning till blodsocker och insulindoser gör inte denna period i livet lättare. Där ska de nu också flyttas från den trygga barnkliniken till en ny klinik med okänd personal och nya rutiner, säger Catarina Fernow.

Catarina Fernow och Lise-Lotte Möller arbetar vid diabetesmottagningen på Skaraborgs Sjukhus Lidköping. De upptäckte att ungdomar med diabetes ofta uteblir från besök i samband med att de flyttas över från barnkliniken till diabetesmottagningen för vuxna. De bestämde sig därför för att skriva en kandidatuppsats om hur ungdomar med typ 1-diabetes upplever att byta från barn- till vuxenklinik, som de nyligen presenterade på en nationell konferens för sjuksköterskor inom diabetesvård.

– Vi gjorde en enkätundersökning på tre andra sjukhus i Västra Götaland, och kom fram till att majoriteten av de tillfrågade ungdomarna var oroade inför flytten. Oron fanns oavsett om de hade haft sin diabetes i något år eller sedan de var små. De var oförberedda, upplevde sig inte vara delaktiga och visste inte vad som väntade.

Etablerar kontakt tidigare

Ungdomarna är 18 år när de flyttar från barn- till vuxenklinik, vilket också innebär att de är myndiga och kan välja om de vill komma på besöken eller inte.

 – Vi vill göra allt vi kan för att de ska känna sig trygga och tycka det är viktigt och motiverande att komma på besöken. På så sätt minimerar vi risken att det blir något glapp i behandlingen, förklarar Lise-Lotte Möller.

För att ungdomarna ska känna sig väl förberedda har man på diabetesmottagningen vid Skaraborgs Sjukhus Lidköping nu gjort förändringar i arbetssättet när det gäller överflytten av ungdomarna. Informationsblad med bilder på diabetesteamet och svar på vanliga frågor som kan uppkomma har tagits fram och lämnas av personal på barnkliniken i god tid innan den planerade överföringen.  Dessutom får ungdomarna nu träffa diabetessjuksköterskan redan vid sitt sista eller näst sista besök på barnkliniken.

– Vi fångar upp dem på barnkliniken och etablerar en kontakt redan där. Vi visar våra lokaler och presenterar personalen som ingår i vuxenteamet.

Färre uteblir

Och även om arbetssättet ännu inte har hunnit utvärderas och följas upp är Catarina och Lise-Lotte övertygade om att förändringarna är till det bättre.

– Vi har bara fått positivt gensvar och tycker att vi snabbare bygger upp en personlig relation till ungdomarna, vilket är nödvändigt för att kunna ge en personcentrerad vård.  Det känns också lättare för oss att fortsätta diskussionen från den första kontakten vi etablerade på barnkliniken. Känslan är dessutom att färre uteblir sedan vi ändrade arbetssätt, även om vi inte har utvärderat det.

Diabetessjuksköterskorna har nu planer på att följa upp arbetet och göra en mer djupgående studie i ämnet.

Press release Publicerad av: Sabina Lorentzon, VGR
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
 

Tusentals skriver på mot VAB-regler

Juridikens kvarnar mal vidare i VAB-frågan. Högsta förvaltningsdomstolen har bestämt sig för att pröva om det är rätt att neka föräldrar till barn med typ 1-diabetes ersättning vid till exempel utbildning av ny skolpersonal.  


Men det kan ta upp till ett år innan målet avgörs och föräldrarna kan inte vänta på en lösning.

Tina Linder startade en namninsamling, och har fått tusentals underskrifter.

Även om Högsta förvaltningsdomstolen beviljat Försäkringskassan prövningstillstånd i frågan, så kan det ta ett år innan det avgörs. Utgången är oviss, och för alla de föräldrar som kommer i kläm till följd av Försäkringskassans fortsatt strikta regeltolkning så fortsätter kampen.

Tina Linder engagerar sig för att lösa problemet och har startat en namninsamling för att protestera mot reglerna. Hon har själv typ 1-diabetes och är mamma till en son med samma sjukdom. Även om hon inte personligen drabbats av VAB-reglerna så har hon tagit del av många historier från föräldrar i bekantskapskretsen. En av hennes väninnor tvingades ta semester i två månader vid inskolning.

– När sommaren kommer och barnet ska ha sommarlov, då är semestern förbrukad. Det är helt galet. Det är ju inte bara en isolerad händelse, utan det uppstår varje gång barnet byter skola eller när personal slutar, säger Tina.

Responsen på namninsamlingen har varit stor, för tillfället 2900 underskrifter. Hon har mejlat sjukvårdsminister Gabriel Wikström och framfört sina synpunkter och syftet med kampanjen.

– Jag har bett om att få träffa honom och hoppas att under hösten få lämna över namninsamlingen och berätta om föräldrarnas situation. Även Försäkringskassan ska få ta del av namninsamlingen.

Enligt Tina är engagemanget och kamplusten stor bland föräldrar runt om i landet.

– De tycker det är skandal! Jag trodde att vi kommit längre inom vården i Sverige år 2016. Men jag är envis och kommer inte ge mig, säger Tina Linder.

Fakta: För att delta i Tinas kampanj och skriva under så går du in här: kampanj för ersättning från Försäkringskassan.

Text: Staffan Ohlson, www Svenska Diabetesförbundet

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

Läs också: Maria nekades VAB vid inskolning

För Svensk Förening för Diabetologi (SFD)

Johan Jendle, professor, överläk och David Nathanson, med dr, överläk

båda vetenskapliga sekreterare SFD

 

Motivering till Priset för Årets Kliniska Avhandling 2015 Sponsor Sanofi

Björn Rathsmans avhandling är ett unikt arbete som spänner över två generationers klinisk diabetologi.

Rathsman har i sin avhandling studerat kardiovaskulära komplikationer vid typ 1 diabetes. Styrkan med projektet är variationen av studierna och de högst relevanta frågeställningarna. I ett arbete gör Rathsman en noggrann uppföljning och kartläggning av de patienter med typ 1 diabetes som deltog i Per Reichards Stockholmsstudie och visar här likartade resultat som den tio gånger större amerikanska DCCT studien. Vidare har Björn Rathsman, tillsammans med kollegor, kartlagt individer med diabetes som genomgått kranskärlskirurgi och visat att individer med typ 1 diabetes drabbas av mer komplikationer jämfört med de med typ 2 diabetes. Avhandlingen ger många svar men öppnar även för flera nya intressanta hypoteser.

Vi har valt ut Björn Rathsmans avhandling till årets kliniska avhandling i diabetologi då den omfattar mycket viktiga frågeställningar, uppvisar en stor variation i metodik och består av delarbeten som är publicerade i tidsskrifter med högt anseende. Ramberättelsen är en dessutom en utmärkt översikt av typ 1 diabetes, värd att publiceras som lärobok och läggs närmaste veckan ut på www.dagensadiabetes.se.

 

SFDs pris för Bästa Experimentella Avhandling 2015 Sponsor Sanofi

Tilldelas Marie Oskarsson, Cellbiologi Uppsala

Avhandlingens titel: Islet amyloid polypeptide (IAPP) in Type 2 diabetes and Alzheimer disease

Vid typ 2 diabetes och Alzheimers sjukdom fälls celltoxiska proteiner ut i de Langerhanska öarna respektive hjärnan. Proteinerna skiljer sig i de bägge fallen, men principen för utfällning är lika och aggregaten, så kallad amyloid, skadar omgivande vävnad och bidrar till celldöd. I denna avhandling har man undersökt betydelsen av kolhydratstrukturen heparansulfat i de Langerhanska öarna, samt karakteriserat en nyupptäckt naturlig hämmare av amyloidbildning i de insulinproducerande cellerna, proteinet Bri2, för att kunna motverka öars amyloidbildning. I studier visas också möjligheten att amyloidbildning i ett organ, exempelvis de Langerhanska öarna, via cirkulerande amyloidaggregat kan facilitera amyloidbildning i annat organ som hjärnan trots att den grundläggande amyloidstrukturen skiljer sig. Mekanismen kan åtminstone delvis förklara tidigare samsjuklighet mellan typ 2 diabetes och Alzheimerdemens.

 

Årets Diabetesteam HISSEN-projektet, Diabetesmottagningen i Skövde Sponsor Lilly

Skövde utses till året diabetes team 2015. I Skaraborg ville vi halvera andelen patienter med HbA1c >70 mmol/mol. Vi analyserade patientfaktorer som förhindrade optimal behandling, och fann Ignorans (60 %). Hypoglykemirädsla (20 %). Stress (20 %). Sjukdom av annat slag (10 %). Egensinnig (10 %). Neglect (10 %)

Akronymet ”HISSEN” bildades och en färgglad affisch som hängdes upp i väntrummet. Affischen väckte uppmärksamhet och stimulerade till livliga diskussioner. Många patienter kunde känna igen flera av faktorerna och uppskattade att problemen uppmärksammades som mer allmänt utbredda än den enskilde patienten hade tänkt – och målinriktade åtgärder inleddes.

Projektet ledde till att andelen patienter med HbA1c>70 mmol/mol minskades från drygt 27 % till 11 % på ett år. På sikt leder detta till en friskare diabetespopulation och mindre totala sjukvårdskostnader. I Östersund 19/5 visade enheten också, att antalet vårdtillfällen på IVA pga diabetes ketoacidos 2015 jämfört med året innan minskat från 79 till 19 dvs 225 mindre vårddagar. Förhoppningen är att detta pilotprojekt ska kunna bli bestående och även spridas till andra diabetesenheter.

 

Motivering Peter Bergsten. Forskningsstipendium typ 2 diabetes Sponsor Astra Zeneca

Incidensen av typ 2 diabetes hos barn ökar kraftigt men de bakomliggande mekanismerna är ofullständigt kända. Hur kan man bromsa epidemin?

Peter Bergstens grupp undersöker kopplingen mellan förhöjda palmitat nivåer (palm olja) och hyperglykagonemi hos obesa barn där man undersöker kopplingen med ökade glukos- och insulinnivåer hos dessa barn. Forskningen skapar ökad kunskap om bakomliggande mekanismer och öppnar upp för möjliga behandlingsmöjligheter i framtiden.

 

Motivering till SFDs och Astra-Zenecas forskningsstipendium

Stelios Karayiannides Specialistläkare, doktorand Specialist i endokrinologi-diabetologi och internmedicin Medicinkliniken

Förmaksflimmer är en viktig riskfaktor för stroke som ökar med stigande ålder. Vi vet sedan tidigare att patienter med diabetes både har en högre incidens för ischemisk stroke och sämre prognos. Då patienter med diabetes lever längre med sin sjukdom ökar incidensen av förmaksflimmer. Viktiga frågor som finns att besvara är huruvida prognosen är sämre för patienter med både diabetes och förmaksflimmer jämfört med de utan förmaksflimmer. En annan viktig fråga att besvara är om det finns könsskillnader med avseende på prognos vid dessa sjukdomar. Stelios Karayiannides doktorandprojekt kommer att studera dessa frågeställningar. Projektet är välformulerat med en tydlig plan och metodik. Vi tror att detta projekt kommer att ge svar på

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 
Uppdatering har gjorts idag så att nu alla 21 landsting finns med, barn såväl som vuxna.
Ett stort tack till uppgiftslämnarna och till  Hans Jönsson på www.diabethics.com som har gjort ett imponerande arbete med sammanställning med tabeller etc.
 
Siffror baseras i viss mån på statistik från period fram till och med kvartal 3 2015,
 en hel del kan ha hänt senaste halvåret drygt.
 
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
 

Sömnhormonet melatonin försämrar insulinfrisättningen hos personer med en viss men vanlig genvariant, visar en ny experimentell och klinisk studie från Lunds universitet.

Press release Lunds Universitet

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

- Detta kan förklara varför risken för typ 2-diabetes är större hos till exempel nattarbetare eller personer med sömnbesvär, säger professor Hindrik Mulder som ansvarar för studien.

Melatonin är ett naturligt förekommande hormon som bidrar till att upprätthålla vår dygnsrytm. Mängden melatonin varierar under dygnet och påverkas av ljuset. Nivån ökar vid mörker och är som högst på natten – melatonin kallas ofta ”mörkrets hormon” och används bland annat som sömnmedel och för att förhindra jet-lag.

- En tredjedel av alla människor bär på den aktuella genvarianten. Våra resultat visar att effekten av melatonin är förstärkt hos dem. Detta tror vi förklarar en ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes, säger Hindrik Mulder.

Fynden som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism är resultatet av många års arbete. Forskarna bakom den nya studien kunde redan 2009 presentera en stor genkartläggning som visade att den i befolkningen vanliga genvarianten för melatoninreceptorn ökar risken för typ 2-diabetes. Genvarianten gör att halten av receptorn för melatonin på insulincellens yta ökar, vilket innebär att cellerna blir känsligare för melatonin och att det försämrar deras förmåga att frisätta insulin.

Nu har forskarna gått vidare och studerat processerna i möss och betaceller från människor samt utfört en studie om hur läkemedlens effekter påverkas av ärftliga faktorer, den är en av de första i sitt slag inom typ 2-diabetes där deltagare rekryteras utifrån sin genotyp, det vill säga genuppsättning.

I studien ingick 23 friska personer med den aktuella genvarianten och 22 personer utan den. Samtliga i samma ålder och med samma BMI (body mass index). Det fanns heller inga skillnader i förekomsten av diabetes i släkten.

Under tre månader ordinerades de fyra milligram melatonin vid sänggåendet.

Studien gav bland annat följande resultat:

  • Insulinfrisättningen hos bärarna av riskgenen var markant lägre än i kontrollgruppen. 
  • Koncentrationen av glukos (socker) i blodet var högre hos alla deltagarna efter tre månaders behandling med melatonin. Detta var dock särskilt påtagligt hos bärarna av riskgenen som inte förmådde öka sin insulinfrisättning.

Man vet sedan tidigare att personer som arbetar skift i större utsträckning drabbas av metabola sjukdomar som typ 2-diabetes.

- Det kan därför vara mindre lämpligt för personer som är bärare av riskgenen att arbeta skift. Dels kommer då melatoninivån troligen att bli högre samtidigt som effekten förstärks. Det finns ännu inget vetenskapligt stöd för detta, understryker Hindrik Mulder, men det borde studeras i framtiden mot bakgrund av våra nya resultat.

Text: Sara Liedholm

Fakta/Typ 2-diabetes

Insulin är ett blodsockerreglerande hormon som frisätts av betacellerna i bukspottkörteln när man äter. Vid typ 2-diabetes kan kroppen inte producera tillräckligt med insulin, eller så kan cellerna inte tillgodogöra sig insulinet lika effektivt, med följden att blodsockernivån stiger, vilket ger allvarliga skador på kroppens organ. Typ 2-diabetes utgör närmare 90% av all diabetes idag, som sammantaget drabbar c:a 5% av Sveriges befolkning, en siffra som stadigt ökar. Även om blodsockernivån kan hållas nere hos flertalet patienter så kan man inte lika effektivt förhindra komplikationer med dagens behandling. Diabetes är ett omfattande och globalt ökande problem – var 7:e sekund dör en människa på jorden av diabetes och dess komplikationer. Lunds universitets diabetescentrum är bland de större och mest framgångsrika centra inom området i världen idag. 

Publikationen:

Increased Melatonin Signaling Is a Risk Factor for Type 2 Diabetes
Cell Metabolism
http://www.cell.com/cell-metabolism/fulltext/S1550-4131%2816%2930160-7

 
Diabetesvården för barn får inte stupa på jakten på lågt HbA1c
 
Debattinlägg Läkartidningen www 29/4
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
bild
 
Johnny Ludvigsson
senior professor i pediatrik, Linköpings universitet
Vid typ 1-diabetes kan ett tillräckligt lågt HbA1c förhindra mikrovaskulära komplikationer [1]. Få kliniker hade tillräckligt bra resultat [2] och Hvidørestudien visade stor skillnad på genomsnitts-HbA1c för olika kliniker [3], vilket senare även kvalitetsregister i Sverige visade.
I dag tycks medel-HbA1c för svenska barnkliniker vara lägst i världen. Det mest avgörande för resultatet är hur diabetesteamen arbetar [4]. Allt fler team har förbättrat sin verksamhet och enats om adekvata mål och ett gemensamt tydligt budskap. Därmed har HbA1c sjunkit, framför allt hos kliniker som tidigare haft ett högt medelvärde [5].
Allt har dock sitt pris. Ambitionen att ha så lågt HbA1c som möjligt har drivit många diabetesteam och föräldrar till att sträva efter riskabelt låga värden [6]. På sociala medier pressas föräldrar genom grupptryck till allt fler provtagningar och insulindoser, ambitiösare kolhydraträkning och snävare blodsockerkorrektion.
Insulinpumpar har hjälpt många, men även ökat förväntningarna och kraven. Glukossensorer betyder färre blodsockerstick och större trygghet, men leder å andra sidan till ständig uppkoppling och kontinuerlig uppsikt över barnets blodsocker.
Samtidigt minskar förskolor och skolor sina resurser, och Försäkringskassan accepterar inte VAB när föräldrar vårdar barnet tills personalen lärt sig tillräckligt för att ta över.
Allt detta bidrar till att 40 procent av alla föräldrar till barn med diabetes uppfyller kriterier för utbrändhet; desto oftare ju lägre HbA1c barnen har [7]!
Jag har inte funnit någon studie över andelen utbrända i barnklinikernas diabetesteam, men bilden är skrämmande. Klinik efter klinik drabbas av att diabetessköterskor sjukskrivs och teammedlemmar säger upp sig. Personalen orkar inte. Endast ett fåtal diabetesteam deltar i kliniska prövningar. Situationen tycks vara katastrofal.  Extremt få barnkliniker anser sig orka!
Så länge frekvensen av svår hypoglykemi inte ökar är det naturligtvis bra att barn och ungdomar med typ 1-diabetes har lågt HbA1c. Däremot är klinikens medel-HbA1c av begränsat intresse. Det viktigaste är att patienterna slipper sena komplikationer [8], vilket måste gå att uppnå utan att sjukdomen totalt dominerar livet för patienter och föräldrar.
Inte heller diabetesteamen får krossas av ambitioner och underbemanning. Om så sker kan vi snart inte behålla kvaliteten i vården. Det måste även finnas utrymme för klinisk forskning så att vi lär oss bota, och helst utrota, sjukdomen. Det är det enda som radikalt kan förbättra livet för barn och ungdomar med diabetes.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
REFERENSER
  1. The effect of intensive treatment of diabetes on the development and progression of long-term complications in insulin-dependent diabetes mellitus. The Diabetes Control and Complications Trial Research Group. N Engl J Med. 1193;329:977-86.
  2. Bojestig M, Arnqvist HJ, Hermansson G, et al. Declining incidence of nephropathy in insulin-dependent diabetes mellitus. N Engl J Med. 1194;330:15-8.
  3. Mortensen HB, Hougaard P. Comparison of metabolic control in a cross-sectional study of 2,873 children and adolescents with IDDM from 18 countries. The Hvidøre Study Group on Childhood Diabetes. Diabetes Care. 1997;20:714-20.
  4. Hanberger L, Samuelsson U, Berterö C, et al. The influence of structure, process, and policy on HbA(1c) levels in treatment of children and adolescents with type 1 diabetes. Diabetes Res Clin Pract. 2012;96(3):331-8.
  5. Peterson A, Hanberger L, Åkesson K, et al. Improved results in paediatric diabetes care using a quality registry in an improvement collaborative: a case study in Sweden. PLoS One. 2014;9(5):e97875.
  6. Ludvigsson J. Är HbA1c 40 mmol/mol tecken på god diabetesvård? Läkartidningen. 2013;110:CCAR.
  7. Lindström C, Aman J, Norberg AL. Parental burnout in relation to sociodemographic, psychosocial and personality factors as well as disease duration and glycaemic control in children with Type 1 diabetes mellitus. Acta Paediatr. 2011;100(7):1011-7.
  8. Nordwall M, Abrahamsson M, Dhir M, et al. Impact of HbA1c, followed from onset of type 1 diabetes, on the development of severe retinopathy and nephropathy: the VISS Study (Vascular Diabetic Complications in Southeast Sweden). Diabetes Care. 2015;38(2):308-15.
  • 2016-05-04 11:13 | Håller med Johnny i hans inlägg om HbA1c-jakt. De senaste internationella riktlinjerna för HbA1c-mål vid Typ 1 diabetes är nu satt till 48 mmol/mol enligt NICE-guidelines. Detta motiveras av att risk för ex diabetesretinopati ökar redan vid värden straxt däröver. Normalvärdet för vuxna är 27-42 mmol/mol (barn 27- 38 mmol/mol) och det förekommer nu på nätet stark påtryckning på föräldrarna att uppnå normaliserade HbA1c-värden hos barnet trots att det medicinskt sett inte finns evidens för att så låga HbA1c-värden är motiverade. Modern teknik möjliggör numera lägre värden utan ökad risk för grava hypoglykemier men man kan inte bortse från att även mildare men långvarig hypoglykemi påverkar CNS-funktioner, i synnerhet hos en växande individ. Hög livskvalitet är centralt för en familj för att barnet ska kunna få en så bra uppväxtmiljö som möjligt; kronisk sömnstörning och utbrändhet hos föräldrarna underlättar inte. I bästa fall ger ett besök på barndiabetesmottagningen ett gott stöd och en uppmuntran att orka fortsätta med den krävande diabetesegenvården. Detta kräver ett tillräckligt välbemannat diabetesteam med hög kompetens och trygg arbetsmiljö.
    Gun Forsander, Docent, öl, Drottning Silvias BUS, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

Regeringen har beslutat att ge Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag att se över vilka insatser som behövs för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Myndigheterna tilldelas totalt 4,4 miljoner under 2016.

Ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet är de viktigaste bidragande orsakerna till våra vanligaste folksjukdomar. Tillsammans med övervikt och fetma hör dessa till de vanligaste riskfaktorerna för ohälsa i Sverige. 

–        Vi vet att alldeles för många rör sig alldeles för lite. Vi vet också att särskilt unga har svårt att få i sig tillräckligt hälsosam mat. Dessutom finns tydliga socioekonomiska skillnader när det kommer till kost och fysisk aktivitet, och uppdraget är därför en viktig del i regeringens arbete för att sluta hälsoklyftorna inom en generation, säger folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström. 

Utgångspunkter för Folkhälsomyndighetens och Livsmedelsverkets arbete ska vara en bättre användning av befintlig kunskap och resurser.

Myndigheterna ska visa hur bland annat aktörer inom offentlig sektor, näringsliv och det civila samhället kan medverka i ett långsiktigt arbete. 

Arbetet är tydligt kopplat till regeringens mål om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation och det arbete som bedrivs av Kommissionen för jämlik hälsa ska därför särskilt beaktas i genomförandet. Därutöver ska förutsättningarna för idrottsrörelsens arbete med livslångt idrottande och potentialen i detta arbete ska särskilt ses över 

Möjligheterna till frivilliga åtaganden för företag inom hela livsmedelskedjan ska särskilt undersökas. Regeringen menar att sådana åtaganden bland annat kan vara att reducera tillsatt socker och salt i livsmedel.

Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 30 april 2017.

Helena Paues 
Pressekreterare hos Gabriel Wikström 

Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt

Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, 4 maj 2016

Hormon som utsöndras vid hunger påverkar beslutsförmågan och impulskontrollen

Fatta aldrig viktiga beslut när du är hungrig. Hormonet ghrelin – som utsöndras före måltider och ökar aptiten – har en negativ påverkan både på beslutsfattande och på impulskontrollen. Det visar en ny studie vid Sahlgrenska akademin.

Vid hunger produceras hormonet ghrelin i magsäcken. I en ny studie som gjorts på råttor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har hormonet visat sig påverka såväl beslutsförmågan som impulskontrollen negativt. 

– För första gången har vi kunnat visa att denna hormonökning, som ses före måltider eller vid fasta, påverkar hjärnan att handla impulsivt och också påverkar förmågan att fatta rationella beslut, säger Karolina Skibicka, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Impulsivitet är komplext men kan brytas ned i impulsiv handling (oförmåga att stå emot en motorisk respons) och impulsiva val (beslut).

Många har erfarenhet av att det kan vara svårt att stå emot att ta en smörgås eller något annat, även när vi vet att middagen snart ska serveras, och detsamma gäller för de råttor som användes i studien.

Råttor kan tränas att få en belöning (socker) när de utför en handling som att trycka på en spak (”go”) – eller en belöning om de istället väntar med att trycka på spaken (”no-go”) när det är den signalen som ges. Detta lär de sig genom att de får signaler som exempelvis en ljusblixt eller ett surrande ljud som talar om för dem vilken handling de ska utföra för att få sin belöning.

En oförmåga att kunna stå emot att trycka på spaken när ”no go-signalen” ges är ett tecken på impulsivitet. Forskarna fann att råttor som injicerats med ghrelin i hjärnan, vilket imiterar hur magen skulle meddela oss om behovet av att äta, hade en benägenhet att trycka på spaken istället för att vänta, trots att det alltså ledde till att de då inte fick sin belöning.

Förmågan att kunna skjuta upp tillfredsställelse för att få en större belöning senare är motsvarande ett mått på impulsiva val (beslut). Det kan handla om valmöjligheter som den mellan att få en enda kaka omedelbart eller att få flera kakor om du väntar i några minuter. Den som väljer den omedelbara tillfredsställelsen, trots att det ger en lägre belöning, karaktäriseras som mer impulsiv och det tyder på en sämre förmåga att fatta rationella beslut.

Forskarna vid Sahlgrenska akademin fann att mer ghrelin hindrade råttorna från att klara av att vänta på den större belöningen.

– Våra resultat visade att en begränsning av ghrelininjektionerna till det ventrala tegmentområdet, den del av hjärnan som är kopplad till belöningssystemet, var tillräckligt för att göra råttorna mer impulsiva. När vi istället blockerade ghrelin minskade det impulsiva beteendet till hälften, säger Karolina Skibicka.

Även brist på mat, ett mer naturligt sätt att öka ghrelinutsöndringen, ökade det impulsiva beteendet.

Impulsivitet är ett utmärkande drag i många neuropsykiatriska störningar och beteendestörningar, som ADHD, tvångssyndrom (OCD), autismspektrumtillstånd (ASD), drogmissbruk och ätstörningar. 

Studien visade också att förhöjda nivåer av ghrelin även orsakar genetiska förändringar på lång sikt i de hjärnkretsar som är kopplade till impulsivitet. En ghrelininjektion i hjärnan, som resulterade i impulsivt beteende hos råttorna, orsakade samma typ av förändringar i dopaminrelaterade gener och enzymer som kan ses vid ADHD och OCD.

– Våra resultat tyder på att ghrelinreceptorer i hjärnan i framtiden kan vara ett tänkbart mål i behandlingar av psykiatriska störningar som innefattar problem med impulsivitet, och även vid alkoholberoende och ätstörningar, säger Karolina Skibicka.

Artikeln The Stomach-Derived Hormone Ghrelin Increases Impulsive Behavior publicerades i den vetenskapliga tidskriften Neuropsychopharmacology i april.

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

Det finns en uppsjö av olika typer av hälsoappar att ladda ner på sin smarta telefon, surfplatta eller dator idag, Apparna uppfattas som praktiska och kan användas var som helst och när som helst. Funktionerna i den smarta telefonen såsom sensorer, kamera och mikrofoner integreras också med appen. Begreppet hälsoappar spänner från olika typer av hälso och livsstilsappar till mer avancerade medicinska appar.

Men hur väl fungerar apparna och vilka krav ska man som användare ställa på dem? 

Hälso-appar som enligt tillverkarens beskrivning är avsedda för t ex diagnos eller behandling av en sjukdom eller skada eller som är avsedda att undersöka en fysiologisk process ska betraktas som en medicinteknisk produkt och ska då uppfylla det medicintekniska regelverkets krav. Det är själva appen som kan anses vara medicinteknisk produkt i sig och klassas som fristående programvara. 

Diabetesappar med medicinskt syfte 

Det finns många olika diabetesappar tillgängliga idag där ett stort antal är av typen dagbok, loggbok etc. dessa faller inte inom kriterierna för en medicinteknisk produkt. De appar som t.ex beräknar insulindos utifrån inlagda patientparametrar har ett medicinskt syfte och ska därför uppfylla det medicintekniska regelverkets krav och CE märkas. De tekniska plattformarna för apparna ska inte klassas som medicinteknisk produkt. Se länk nedan för mer information om det medicintekniska regelverket: https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Foretag/Medicinteknik/ 

Enligt det medicintekniska regelverket ska medicintekniska produkter, i detta fall appar konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att de inte äventyrar patienternas kliniska tillstånd eller säkerhet, användarnas eller i förekommande fall andra personers hälsa och säkerhet, när de används under avsedda förhållanden och för sitt avsedda ändamål. Riskerna med att använda produkterna skall vara acceptabla med tanke på fördelarna för patienten och förenliga med en hög hälso- och säkerhetsnivå. Produkterna måste uppfylla de regulatoriska kraven och tillverkaren ska kunna visa att deras produkt är säker och ändamålsenlig. 

Krav på tillverkare och produkter 

Regelverket ställer krav på tillverkaren att denne ska ha angett avsedd användning, preciserat funktion och prestanda och genomfört en riskanalys där de identifierade riskerna har omhändertagits samt gjort en risk nytta bedömning på eventuella kvarvarande risker. Uppfyllande av kraven ska också styrkas genom en klinisk utvärdering. Tillverkaren ska inte ha en friskrivningsklausul som fråntar denne från ansvar vid användning av appen. 

Tillverkaren ska också innan utsläppande av sin app ha verifierat (kontrollerat funktion och prestanda) samt validerat (kontrollerat användbarhet och klinisk funktion) sin produkt. Tillverkaren har också krav på sig att följa upp hur produkten används och fungerar på marknaden och vid behov utföra säkerhetskorrigeringar. Det kan innebära att tillverkaren ska kunna återkalla eller förändra produkten. En spårbarhet ska finnas för att kunna informera användare om risker med produkten och vidta säkerhetsåtgärder. 

I regelverket gäller även att för medicintekniska produkter på den svenska marknaden ska märkning och dokumentation (inklusive bruksanvisning) vara författade på det svenska språket. Avsikten med kraven på märkning och information på det egna språket är bl.a. att man skall kunna reducera antalet olyckor och tillbud som beror på felaktig användning av produkterna. Kraven på svensk översättning omfattar information oavsett på vilket media den tillhandahålls. Kraven på svensk översättning gäller även då informationen presenteras via bildskärm/display. 

Som användare av en diabetesapp förutsätter man att den fungerar, gör rätt beräkningar, hanterar informationen säkert och även varnar för resultat utanför gränsvärden. 

Läkemedelsverket har tagit del av en studie som visade på stora brister i de undersökta apparna som beräknade insulindos. Studien stärker Läkemedelsverkets bedömning att det är viktigt för patientsäkerheten att identifiera de appar som ska omfattas av det medicintekniska regelverket. 

Studien identifierade 2600 appar som fanns inom området där 46 klarade kriterierna för att kunna analyseras vidare. Studiens resultat tyder på allvarliga brister i apparnas funktion, prestanda och inte minst den kliniska funktionen. Det framkommer i studien att apparna hade brister i hur beräkningarna utfördes, hur data hanterades och uppdaterades. I flera av de appar som kontrollerades fanns det inte heller någon begränsning för orimliga data eller resultat. Endast en app av 46 av de som testades klarade studiens ställda krav. Studien rekommenderade hälso- och sjukvårdspersonal att iaktta största försiktighet när man rekommenderar en app samt fråga patienter om de använder appar vid beräkning av insulindos och informera att de ska användas med största försiktighet. 

Många appar är okontrollerade 

Läkemedelsverket ser allvarligt på att så många appar idag inom diabetesområdet inte uppfyller det medicintekniska regelverket. Det är av yttersta vikt att man kan lita på dessa produkter då de ska beräkna fram insulindos eller på annat sätt understödja diabetesbehandlingen. 

Det är svårt som användare idag att hitta den information som behövs för att kunna välja en säker app och se vilka appar som är CE märkta som medicintekniska produkter. I appens information måste också finnas tillgängliga kontaktuppgifter till tillverkaren. Det är viktigt att tillverkaren kan spåra alla användare för att kunna informera om risker eller stoppa en version av en felaktig programvara. 

Användarna av diabetesappar bör uppmärksammas på att vara kritisk vid val av diabetesapp. Läkemedelsverket uppmanar tillverkare att ta reda på om deras app faller inom kriterierna för att vara en medicinteknisk produkt och vidta de åtgärder som behövs enligt regelverket. 

Källa: Smartphone apps for calculating insulin dose: a systematic assessement, BMC medicine (2015) 13:106, doi:10.1186/s12916-015-0314-7 

Läkemedelsverket är den myndighet som utövar tillsyn på medicintekniska produkter och dess tillverkare i Sverige. För medicintekniska produkter finns inget godkännandeförfarande i Europa utan tillverkaren ansvarar för att produkten uppfyller regelverkets krav och ska då CE märka sin produkt. Vid frågor om appar med medicinskt syfte kan frågor ställas till Läkemedelsverket: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Läkemedelsverket Karin Hampus och Brita Liljestrand

För DiabetologNytt
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt

Age-standardized mortality rates for all causes, cardiovascular disease and diabetes among adults decreased between 2000 and 2011.

Jessica L. Harding, a PhD candidate at Baker IDI Heart and Diabetes Institute in Melbourne, Australia, and colleagues evaluated data from 1,189,049 Australians with diabetes who were registered on the National Diabetes Service Scheme between 2000 and 2011 and were linked to the National Death Index to evaluate changes by age group in all-cause and cause-specific mortality rates. 

Among participants with type 1 diabetes, the age-standardized mortality rate was 16.2 per 1,000 person-years. Each year, age-standardized mortality rates decreased by 0.61 per 1,000 person-years for all causes, 0.35 per 1,000 person-years for CVD and 0.14 per 1,000 person-years for diabetes (< .05 for trend). The 60- to 85-year-old age groups showed the largest annual declines in mortality rates (0.08 per 1,000 person-years for all causes, 0.11 per 1,000 person-years for CVD and 0.1 per 1,000 person-years for diabetes). All age groups had significant improvements in CVD mortality, and declines in annual rates ranged from 0.05 to 0.09 per 1,000 person-years. There were significant decreases in diabetes mortality in the 50- to 60-year-old and 60- to 70-year-old age groups. 

Among participants with type 2 diabetes, the age-standardized mortality rate was 8.6 per 1,000 person-years. Each year, age-standardized mortality rates decreased by 0.18 per 1,000 person-years for all causes, 0.15 per 1,000 person-years for CVD and 0.03 per 1,000 person-years for diabetes. The 40- to 60-year-old age groups had the largest declines in mortality rates (0.02 per 1,000 person-years for all causes, 0.05 per 1,000 person-years for CVD, 0.05 per 1,000 person-years for diabetes and 0.03 per 1,000 person-years for cancer). 

“We have shown that [age-standardized mortality rates] from all causes, CVD and diabetes in type 1 and type 2 diabetes have decreased over the last decade in Australia, while cancer [age-standardized mortality rates] remained unchanged,” the researchers wrote.

“These trends suggest continued success in the treatment of diabetes and its complications. However, these improvements are not seen across the entire age spectrum, with younger populations not benefiting from the same improvements as older populations, and continued efforts to rectify this disparity are needed.

Disclosure: The researchers report no relevant financial disclosures.

 

From www.healio.com

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

The odds of urinary incontinence increase with poor glycemic control in women with type 1 diabetes, according to recent study findings.

Sara M. Lenherr, MD, MS, a clinical lecturer in urology at the University of Michigan in Ann Arbor, and colleagues analyzed data from 417 women participating in the Diabetes Control and Complications Trial (DCCT) and its observational follow-up, the Epidemiology of Diabetes Interventions and Complications (EDIC) study. Women completed urologic self-assessment questionnaires during follow-up at years 10 (2003) and 17 (2010). Urinary incontinence was defined as self-reported involuntary leakage of urine that occurred at least weekly; incident urinary incontinence was defined as weekly urinary incontinence present at EDIC year 17, but not at EDIC year 10. Researchers used multivariable regression models to examine the association between incident urinary incontinence, glycemic control (mean HbA1c over the first 10 years of EDIC) and prevalent comorbid conditions.

Within the cohort, 64 women with type 1 diabetes (mean age, 43.6 years at EDIC year 10) reported at least weekly incident urinary incontinence at EDIC year 17. Women with incident weekly urinary incontinence had a higher mean HbA1c at EDIC year 1 (8.3% vs. 7.8%) and year 10 (8.4% vs. 7.8%) vs. women who did not develop urinary incontinence. 

After adjustment for age, DCCT treatment group, DCCT cohort assignment, BMI, EDIC mean daily insulin dose, parity, hysterectomy, autonomic neuropathy and urinary tract infection, researchers found that mean EDIC HbA1c was associated with increased odds of incident urinary incontinence (OR = 1.03; 95% CI, 1.01-1.06 per mmol/mol increase; OR = 1.41; 95% CI, 1.07-1.89 per % HbA1c increase).

“After adjustment for previously well-described risk factors, we observed a 3% and 41% increased odds of incident weekly [urinary incontinence] with each 1-mmol/mol and 1% increase in HbA1c level, respectively, in women with type 1 diabetes,” the researchers wrote. “These data suggest that long-term glycemic control may independently affect the development of [urinary incontinence] in this population.”

Disclosure: The researchers report no relevant financial disclosures.

From www.healio.com

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt